Mjölby 100 år
1920 fick Mjölby ny status, och nu tänkte staden satsa. Här skulle bli ett representativt, stiligt stadshus i stället för Södergårdens gamla mangårdsbyggnad. Den lantliga Kovallen skulle bli stadens nya torg.
Hela 3 000 kronor fick kommunalborgmästaren med sig till Stockholm. Hans uppdrag var att kontakta den mest berömde arkitekten av alla: Gunnar Asplund, mannen bakom Stockholms stadsbibliotek, Skogskyrkogården och Göteborgs rådhus. Mjölbys styrande hade kommit på idén att professor Asplunds elever på Tekniska högskolan kanske ville skissa på Mjölbys nya stadshus? Jo, det ville de, 15 olika förslag kom in.
Men inget av dem blev verklighet. Kanske var de inte tillräckligt pampiga
– Alla var modernistiska och knappast monumentala, berättar arkitekten Bo Jansson, och politikerna tycks ha lagt dem åt sidan. I dag finns de i kommunens arkiv.
Men så sägs det att stadsfullmäktiges ordförande Axel Träff åkte förbi Ludvikas nya stadshus.
"Ett sånt ska vi ha" tänkte Axel Träff kanske – i alla fall fick arkitekten som ritat Ludvikas stadshus, Cyrillus Johansson, tävla med en kollega om uppdraget att rita Mjölbys stadshus, och göra en plan för bebyggelsen runt torget.
Cyrillus vann, fast hans ritningar gillades inte av alla. Huset är vänt åt fel håll, tyckte någon, med fasaden mot ån. Den som kom åkande på Kungsvägen genom stan fick ju bara se stadshusets gavel. Någon annan menade att trappan stack ut alldeles för mycket.
Men här fick arkitekten som han ville. Trappan skulle vara så stor för att gå direkt upp till andra våningen och stadens förvaltning. Och det vackraste i Mjölby var utsikten mot ån. Fasaden skulle vara vänd mot den.
Allt blev dock inte exakt som Cyrillus tänkt. Stadens styrande fick honom till exempel att rita fyra olika förslag till stadshotell vid olika lägen kring torget, men inget av dem byggdes. Mjölby stad köpte i stället hotellet vid järnvägen.
Stadshuset inrymde pastorsexpedition och polisstation på bottenvåningen. På våningarna över fanns kontor, sammanträdesrum och så fullmäktiges stora sessionssal. Intarsiadörrarna ditin tillverkades av Mjölby Intarsia, och Reiners möbelfabrik gjorde möblerna i fullmäktigesalen.
Cyrillus planer för kvarteren runt torget fullföljdes när Gunnar Påhlman, t f stadsarkitekt, ritade alla övriga byggnader. I 30 år låg stadens centrum här, med Saga-biografen, post, apotek, bank, arbetsförmedling, folktandvård, café, bibliotek, badhus och ett antal butiker som Östlunds herrekipering, Basaren, Konfekthörnan och Ritz café i två våningar.
1971 gjordes ett nytt jättelyft i Mjölby. Det nya kommunhuset och ett helt nytt butikscentrum byggdes på andra sidan ån.
Bo Jansson har forskat kring tillkomsten av torget och stadshuset i kommunarkivet och i gamla tidningsurklipp och skrivit flera artiklar i ämnet.
– Det har intresserat forskare och museifolk, berättar han. Nicholas Adams, professor i arkitekturhistoria från New York, forskade om Asplund och hittade en artikel om Mjölbyanknytningen. Han kom hit, helt förbluffad över att en borgmästare i den lilla staden Mjölby hade tagit kontakt med den världsberömde Asplund – som sedan inte fick uppdraget.
– Fast han ritade ju själv inte ett streck på projektet. Det blev Cyrillus Johanssons stadshus och plan för torget som blev Mjölbys centrum.