Bekämpningsmedelsrester i maten vill de flesta undvika. Men livsmedel kan även innehålla naturliga gifter som kan vara nog så farliga.
– Det glöms ibland bort i debatten. Några av de mest potenta gifter vi har är växtgifter, säger Ulla Beckman-Sund, toxikolog på Livsmedelsverket.
De flesta riktigt giftiga växter har människan lärt sig att undvika som till exempel vissa svampsorter. Men det finns nyttiga och bra växter, som kan vara ohälsosamma vid vissa tillfällen, om de hanterats fel eller om vi helt enkelt äter dem i för stora mängder.
Att man bör undvika grön eller skadad potatis känner de flesta till eftersom den kan innehålla höga halter av det giftiga ämnet solanin. Solanin kan ge upphov till allt ifrån illamående och magsmärtor till riktigt allvarliga nervskador.
Men giftet finns även i potatis som inte är grön eller skadad, om än i lägre halter. Solanin är nämligen potatisväxtens eget skydd mot svamp och bakterier.
– Högst halter finns i potatisens groddar som man bör undvika, och de smakar också extremt beskt. Men även små färskpotatisar kan innehålla relativt mycket solanin, och då framförallt precis innanför skalet, säger Ulla Beckman-Sund.
På grund av solaninet rekommenderas att färskpotatis med skal inte ges till barn under ett år.
Ett gift som vi gärna stoppar i oss till eftermiddagskaffet är kumarin. Det kan ge leverskador vid överkonsumtion och finns i kanel.
Bör man dra ned på kanelbullarna alltså?
– Nej, använder du kanel som vanlig hushållskrydda är det inga problem. Däremot kan kanel förekomma i vissa bantningsdieter eftersom det bland annat sägs öka fettförbränningen och då kan det bli fråga om helt andra intag.
Ett annat livsmedel med flera goda egenskaper, men som också innehåller gift, är linfrö. Linfrö innehåller faktiskt ämnen som kan omvandlas till det klassiska självmordsmedlet vätecyanid som även har använts vid avrättningar i USA.
– Det låter mycket hemskare än vad det är eftersom det rör sig om jämförelsevis låga halter. Men Livsmedelsverket rekommenderar att inte äta mer än en till två matskedar hela linfrön om dagen. Om fröna mals eller krossas ökar möjligheten att cyaniden frigörs.
Enligt Ulla Beckman-Sund behöver man inte vara bekymrad för växtgifter i livsmedel så länge man följer rekommendationerna och inte överdoserar. Men det finns två trender som ändå oroar. Den ena gäller de allt populärare kosttillskotten som kan innehålla koncentrat av exempelvis gamla medicinalväxter eller ovanliga växter från andra delar av världen.
– Vi har inte samma respekt för kosttillskott som för vanliga läkemedel och här kan det finnas en risk för överdosering, säger hon.
Den andra trenden handlar om folk som vill piffa upp matlagningen med vilda växter direkt från skogen. Det började som en restaurangtrend, men har sedan spritt sig till hemmaköken.
– Här finns det en klar förväxlingsrisk. Skogslök eller ramslök är till exempel populärt just nu, men förväxlingar har skett med både liljekonvalj och tidlösa som är två väldigt giftiga växter. En grundregel är att skarpa smaker och färger utgör varningstecken i naturen.