Han hade träffat Den Rätta. Allt var perfekt. Förutom en liten detalj, berättade brorsan. Flickvännens köttfärssås. Det var klumpar i den. Han var van vid mammas köttfärssås, där klumparna var minutiöst krossade.
”Du får väl laga den själv då” var mammas kloka lösning. Brorsan hade precis flyttat hemifrån och hans matlagningskunskaper var ett svart hål. En gång ringde han till exempel hem och frågade vilken ost det var han tyckte om. Tack och lov, har det blivit sju resor bättre. I dag fixar han köttfärssåsen själv och ja, han gifte sig faktiskt med kvinnan med klumpsåsen.
Spaghetti med köttfärssås är en av de mest serverade och mest populära rätterna. Men det finns massor med andra sätt att variera pastan på. ”Äsch, jag behöver inga recept på pastasåser” tänker du. Men ärligt talat, hur ofta slutar en sådan egenkomponerad sås med fett plus fett plus fett? Själv inledde jag länge helgen med en mumsig, enkel, och tyvärr sorligt fet pasta med bacon, crème fraiche och grädd-ädelost. Till det ett par minibaguetter med vitlöks-smör (rikligt) i ugn.
Inte konstigt att pasta har ett oförtjänt dåligt rykte. Men det hänger faktiskt inte på pastan, utan på såsen.
Det kanske inte riktigt är hela sanningen, det gäller ju att inte ta dyngmycket pasta. Förra sommaren försökte jag och maken oss på att beställa ett jättelass pasta i Italien. Vi hittade ingen pastahak utan gick in på en restaurang och beställde en förrätt som huvudrätt, vilket inte var helt enkelt att förklara.
”Mucho gnocci” sa vi och höll ut armarna till den icke engelsktalande servitrisen. Hon himlade med ögonen, gick i väg och skrek till kocken ”gnocci loco”. Och loco blev det. Stans största tallrik fixades fram. Lite för sent förstod vi att gnocci i Italien inte är som svensk gnocci utan fyllda pastabollar. Men det vara bara att bita ihop och trycka ner bollarna. Det blev en kamp där ingen avgick med segern.