Åtta kilometer till Mantorp, åtta till Västra Harg. Och fyra till Gävbo.
Där ligger Björkö.
Ett hus i rött som tidigare varit vitt.
Där bor familjen Nilsson.
1994 kom sonen Daniel i huset tillsammans med kompisen Richard på att det skulle vara kul ordna en tävling i friidrott.
På den vägen är det.
Vägen utanför huset, alltså.
Den används som löparbana.
-- Akta bil, ropar speakern Daniel allt som oftast under tävlingens gång.
För både 60 meter och 100 meter avgörs ute på landsvägen.
Och när bilarna kommer, ja då får löpare och funktionärer snällt flytta på sig och släppa igenom bilarna.
Vartannat år sedan 1994 äger Björköspelen rum.
-- Från början var det bara Daniel och jag och några kompisar till oss, berättar Richard Bernspång, en av initiativtagarna.
Han är inte ett det minsta idrottsintresserad.
Däremot fenomenal på det organisatoriska. Och Björköspelen är en mycket välorganiserad idrottstävling. Det är så proffsigt att man som förstagångsbesökare blir helt förbluffad. Det är sammankopplade datorer och sladdar som på en stortävling, och tidsscheman och funktionärer likaså, och resultatservice av högsta klass.
Även högtalarsystemet är utmärkt och Daniels stämma hörs vida omkring. Ända bort till Mathem och Borg.
Men mitt i all denna amatöristiska professionalism är Björköspelen på något vis ett steg tillbaka. Spelen visar oss någonting.
-- Det här är underbart. Tillbaka till grunden, säger till exempel Christina Enocsson från Vikingstad.
All idrotts grund vilar på glädjen. Glädjen över att delta. Tävla. Att springa och hoppa. Kasta och stöta. Och som här skjuta och spela. I ett garage spelas nämligen bordtennis. Och på ett slaget fält tävlas i luftgevärsskytte.
Daniels röst hörs i högtalarna:
-- Bil kommer, det är Björköspelen, det går till så här.
Och tjejerna som står uppställda för semifinal på 60 meter flyttar på sig.
Det är Linda Hagström, hennes syster Stina, Maria Gustavsson, Emelie Bley, och Sara Gustavsson som står där borta, redo att springa längs landsvägen. Stina vinner på 10.29.
Den tiden slås med råge i nästa semifinal då Amanda Walldén springer på 9.51, nytt flickrekord i spelen.
-- Kul, men egentligen gillar jag ridsport mycket mer, säger en skrattande Amanda som hemma i Boxholm har två hästar, Beauty Boy och Simson.
Det tävlas i flera grenar. På en gång. Det är pingis i garaget, längdhopp uppe i skogen bakom huset, höjdhopp och kula ute på fältet väster om vägen, skytte och kast med liten boll öster om vägen.
I garaget vinner Kerstin Nilsson, Daniels mamma, i två raka set mot Sofie Öfverstedt och på skjutvallen vinner hans pappa Roland särskjutningen mot Jakob Renhorn och Oa Gustavsson.
Höjdhopp är på modet. Kanske tack vare Kajsa Bergqvist. Hur som helst så är det många som är duktiga också i Björköspelen. Fast de hoppar lite lägre, förstås.
Men så är inte heller underlaget för ansatsen det bästa. Ett vanligt fält med lite tuvor och gropar. Amanda Wallén trampar ner i en sådan grop och gör sig illa i ena foten.
Sara Gustavsson från Himmelsby utanför Mantorp missar två gånger på 95 centimeter, men klarar en tredje. Andra försöket blev det inget hopp alls.
-- Nej, för hade jag hoppat så hade jag hoppat rakt på stolpen, säger hon.
Hennes syster Maria klarar sig kvar i tävlingen ända upp över 1.05, men försvinner på 1.10 liksom kusinen Mimmi.
Sara Bley från Åby däremot blir kvar. Ensam. En traktor kör förbi på vägen. Sara sätter Björkörekord två gånger om. I sin jämfotastil framåtstupa klarar hon först 1.17 och sedan också 1.20.
Rebecka Lundqvist har digitalkameran med sig. Plåtar allt och lite till. Hon stannar länge vid höjdhoppet. Det är där det är mest action. Men hon är inte med och tävlar själv.
-- Jag var med första året och placerade mig i alla grenar, säger hon med ett stort leende på läpparna.
För det var ju bara tre tjejer som ställde upp då och 13 tävlande allt som allt. Bekantas bekanta har tillkommit och 2000 var det över 90 tävlande. Den här gången är det ett 60-tal som deltar.
På tal om 1994 så berättas det att den gången var madrassen i höjdhoppet hö med en presenning över. Och ju mer de hoppade desto mer packade höet ihop sig. Det gjorde rätt ont att vinna då.
Nu är det lånade grejer från Vasahallen i Linköping. Fina grejer som man landar mjukt på. Det behövs när man kommer lite högre upp som damerna gör. Emma Hagström, Helena Hagelin och Rakel Gustavsson hoppar alla över rekordhöjden 1.28.
Fast till slut vinner spänstiga Rakel på 1.35.
-- Jag kan snart gå under det där, säger Rebecka Lundqvist när ribban höjs till 1.40.
Och från speakerns torn, Björkös balkong, hörs Daniels stämma igen:
-- Tänk på att det är farligt att idrotta utan att dricka läsk, säger han.
För läsk går att köpa vid huset nämligen. Och i trädgården sitter grupper av idrottare och funktionärer och fikar eller äter matsäck.
Familjen Bley från Åby utanför Norrköping äter pasta tillsammans med Linnea Örkegård från Uppsala. Höjdhoppssegraren Sara berättar att hon sett fram mot tävlingen hela veckan, men också att hon varit lite orolig eftersom hon skadat ena foten i samband med bad.
Eddie Magnusson prövar prispallen. Han trivs bäst överst, på ettan, säger han. Han har redan vunnit pojkarnas skytte.
-- Jag tror jag vill vara med på terrängloppet. För resten. Är det hästar i hagen? Då är jag inte med.
Rakel Gustavsson berättar att hon tävlat förr. Som ung i Friska Viljor uppe i Örnsköldsvik.
Friska viljor är det fullt av även på Björkö. Som i herrarnas längdhopp. Ansatsen är en stig i skogen och gropen grävd på en gräsyta där. Christina och Per-Gunnar "Pecka" Enocsson är funktionärer.
Deras son Christoffer hoppar bra, men får ett övertramp.
-- Det var så lite övertramp, tycker Christina.
Hon skrattar. Pekka krattar.
Killarna gör strömhopp kring fem meter, men bara en vinner. Det är Simon Hagström.
Hans hoppstyrka är väntad. Det hörs på sorlet kring gropen. Kom igen nu, Simon, ropas det.
Och så kommer han.
Det klampar och trampar och stampar på stigen. Med långa älgakliv närmar han sig. Beslutsamt. Och han flyger. Se upp i skogen! 5.20. Rekord.
-- Så här långt har jag aldrig hoppat. Nä, inte någon annan stans heller. Jag sparar mig till de stora tävlingarna, säger Simon med ett skratt.
Björköspelen är en sådan tävling. Liten ja, men samtidigt så stor, så stor. Här råder gemytet, vänskapen och glädjen.
Den som vill läsa mer om Björköspelen kan gå in på utmärkta hemsidan hem.passagen.se/bjorkosp/. Där står allt och lite till.