Per-Arne Ek, ledamot av kyrkorådet i Östra Tollstad, kom med förslaget att ordna en "Barr-gudstjänst". Den ordnades gemensamt av församlingen och hembygdsföreningen och samlade närmare hundratalet personer.
-- C G Olsson-Barr föddes 1848 och dog 1925, så det är inget jubileum nu, men jag tycker ändå att det var värt att hedra den mannen. Han var ett stort snille som alla äldre Östra Tollstad-bor känner till, men jag vill att också de yngre generationerna ska få veta vem han var. Annars glöms han bort, säger Per-Arne.
Minnesgudstjänsten inleddes i Östra Tollstad kyrka på söndagskvällen. Sång av Frälsningsarmén från Vadstena varvades med att Jan Danielsson, Mantorp och före detta Östra Tollstadbo, gav en levnadshistorik om C G Olsson-Barr.
Därefter gick man i procession till C G Olssons-Barrs grav på Östra Tollstads kyrkogård. Blommor lades ned vid graven. Kyrkoherde Gunnar Hallgren höll en kort andakt och Frälsningsarmén sjöng.
På C G Olssons gravsten står det revisor som titel. Men han var känd för annat än sitt reviderande av räkenskaper. Han föddes i Göteborg och blev faderslös vid sju års ålder. Efter lantbruksskolexamen och studentexamen som privatist blev han 26 år gammal arrendator på gården Braxstad i Östra Tollstad socken.
På gården inrättade han en lantbruksskola. Han hade många nya idéer inom lantbruket som gjorde honom uppmärksammad. Han manade till större maskinanvändning och pläderade för att bönderna skulle gå ihop.
-- Hans namn förekommer flitigt i kyrkliga och kommunala handlingar och han var med sin skarpa hjärna en mycket drivande person i dessa sammanhang. Skulle han summera flera fyrsiffriga tal, gjorde han inte som vi andra och började med att räkna ned höger kolumn och föra upp en siffra i minne. I stället räknade han alla fyra kolumnerna samtidigt. Var han sekreterare på ett möte skrev han anteckningar på ett papper och renskrev på ett annat så att det var klart att justera när mötet var slut, berättar Per-Arne Ek.
C G Olsson-Barr var generös och varmhjärtad. Genom sin lantbruksskola kunde han ha 30-talet personer i hushållet och han skänkte ständigt pengar till mindre bemedlade personer, såsom torpare och backstugesittare.
Detta fastän han hade ett högt arrende på Braxstad med en sträng markägare över sig som krävde att alla paragrafer i arrendekontraktet skulle följas till punkt och pricka.
Sammantaget ledde detta till att Barr gick i konkurs 1886 och flyttade till Vadstena. Där var han med och grundade stans Frälsningsarmékår. En andlig upplevelse hade tidigare i livet gjort honom religiös över en natt.
Så småningom återvände Olsson-Barr till Östra Tollstad och till gården Kungsäter. Där ordnades under drygt 30 års tid stora fester, främst för medlemmar i Frälsningsarmén, men de var öppna för var och en.
Festerna sågs som den stora händelsen i Östra Tollstad med upp till 5 000 deltagare varje år.
Enligt Per-Arne Ek var Olsson-Barr före sin tid i många avseenden. I början av 1890-talet började han forska om solvärmeenergi. Han hoppades att han skulle komma fram till ett resultat, som gav så stora inkomster att han kund ersätta alla, som drabbats genom hans konkurs.
Dessutom skulle man kanske, var hans uträkning, kunna använda solvärme för att pumpa upp vatten och göra öknen fruktbärande. Han fick patent för sina idéer både i Sverige, England och USA, men det blev aldrig mer än idéer.
C G Olsson var inte bara en drivande kraft i socknen, han var också en stridbar man.
-- Ett exempel är när Östra Tollstads kyrka invigdes. Det fanns en text över koret som Barr inte gillade. Då ställde han sig och delade ut flygblad och demonstrerade utanför när biskopen och de övriga kyrkliga prominenserna kom, berättar Per-Åke Ek.
Vid söndagens minnesgudstjänst var C G Olssons-Barrs dotterson Sten Rasmusson, 91 år, och bosatt i Stockholm inbjuden hedersgäst.
Vid kaffesamkvämet i församlingshemmet efteråt berättade han om sina minnen av morfar
Man kan ju undra vad C G Olsson-Barr själv hade tyckt om arrangemanget. Den text över koret som han protesterade emot togs bort redan 1928. Fast han var även i grunden emot kyrkbygget.
Han tyckte att de pengar som lades på nybygget skulle ha gått till de fattiga i stället. Nog var det en inställning som väl klädde en person som blev rikskändis inom Frälsningarmén. För många år sedan skrev för övrigt Frälsningsarmén en bok om C G Olsson-Barr