Föräldrarna vet bäst hur de ska förklara en obehaglig händelse för sina barn, menar skolsköterskan Elina Landberg Lejon, skolpsykologen Felicia Vik Ching, rektor Jennica Berzelius och skolkuratorn Anna Demirel på Veta skola.
Det är som vilken dag som helst i Veta skola. Fast inte riktigt.
Det är dagen efter att skolan hållits stängd på grund av ett vapenhot. Skolsköterskan Elina Landberg Lejon, skolpsykologen Felicia Vik Ching och skolkuratorn Anna Demirel är hela dagen tillgängliga för skolbarnen. De går runt och förklarar och svarar på barnens frågor.
– Det har mest varit praktiska frågor, vilken lärare det var som någon ringde och sådant. Det finns en nyfikenhet på detaljerna, säger Felicia Vik Ching.
Vetaskolans skolpsykolog Felicia Vik Ching.
Så mycket oro för fortsatta risker har de inte mött.
Några föräldrar har velat prata med rektor Jennica Berzelius i samband med lämningen på morgonen. Men inte mer än vanligt, tycker hon.
– De har uttryckt tacksamhet över det beslut vi tog att stänga skolan, och över den snabba informationen till dem, säger hon.
Men många är förstås irriterade över händelsen.
Vetaskolans rektor Jennica Berzelius.
– Hotet skapar stor oro bland barn och även för vissa vuxna – och ställer till oreda: Det uppfattas som onödigt, med konsekvenserna det får, menar hon.
Felicia Vik Ching tycker att det känns som en vanlig skoldag. Hon trodde att fler föräldrar skulle dröja sig kvar i skolan. Anna Demirel menar att skolans rekommendationer om vad man ska berätta för sina barn uppskattades av vårdnadshavarna. Den informationen skickades ut i ett mejl på måndagseftermiddagen när skolledningen beslutat att öppna skolan igen på tisdagen.
Vetaskolans skolkurator Anna Demirel.
– Vi möter olika sätt att hantera hur man ska berätta, allt ifrån att berätta allt vi vet om hotet, till att säga att "fröken var sjuk", menar Jennica Berzelius.
Elina Landberg Lejon menar att det är föräldern som känner sitt barn bäst, och avgör den nivån.
– Man ska säga sanningen, men kortfattat och på en begriplig nivå, menar Felicia Vik Ching.
Vetaskolans skolsköterska Elina Landberg Lejon.
Hur man pratar med en sexåring respektive en 12-åring kan förstås skilja sig. Men personalen på skolan har pratat ihop sig om en förklaring som funkar för alla.
– Vi säger att det var "någon som försökte luras för att skrämmas, men att det var ett bus". Det är ju kärnan i det och som man kan förstå, säger Felicia Vik Ching.
Det sättet att beskriva händelsen skickades ut i mejlet till alla de 200 skolbarnens vårdnadshavare.
– Polisen avfärdar det som en busringning, och då måste vi göra likadant, säger Jennica.
Men barn har såklart olika tankar och olika detaljerade följdfrågor. Det är upp till föräldern att prata med sitt barn.
Jennica Berzelius menar att även förklaringen "din fröken var sjuk" kan vara rätt för just det barnet. Även om det inte är riktigt sant.
– Jag tycker att föräldrarna hanterat detta jättebra, utifrån deras barns olika förutsättningar, säger hon.
Det är svårt att undvika att relatera telefonhotet i Veta till statens beslut i fredags att höja terrorhotnivån i Sverige. Det handlar ju i båda fallen om vissa personers vilja att skapa rädsla och oreda i samhället.
– Det är viktigt att man kan prata med barnet utan att överinformera. Förklara men inte öka laddningen. Mer att lyssna in barnets tankar och möta dem. Ofta är barnens oro förankrad i deras vardag: "Hur blir det nu? Kan jag inte leka med min kompis nu?", exemplifierar Felicia.
På tisdagen var Veta skola åter öppen för sina 200 elever efter att ett hot riktat mot en lärare över telefon, gjorde att skolan beslutade att hålla stängt under måndagen.
Veta skola kanske uppfattas som en liten byskola, men den är i själva verket i samma storlek som Mantorps två andra skolor.
– Vi har en trygg miljö. Vi känner varandra och personalgruppen har jobbat här länge, säger Jessica som tror att det underlättar att hitta tillbaka till vardagen.