Det var på Sophia Bergholms bröllopsdag för fyra år sedan som hennes fru överraskade henne med en kamera i morgongåva.
– Jag har alltid varit konstnärlig och intresserad av bild och kamera, men jag tog inte tag i intresset, erkänner Sophia.
Men presenten från frun kom att bli startskottet på en numera stor hobby. Under de gångna fyra åren har 30-åringen lagt otaliga timmar på att både fotografera och redigera sina bilder. Och engagemanget har minst sagt gett resultat.
Senast för några månader sedan kontaktades Sophia av Canon, som ville ha med henne som representant för Sverige i ett nordiskt fotoprojekt.
– Det kändes verkligen häftigt, som en stor bekräftelse.
Projektet byggde på att främja näringslivet i mindre städer. Varje nordiskt land hade en representant via Canon, som skulle fotografera och marknadsföra en utvald stad i sitt land. För Sophia var den staden Västervik.
– Att lilla jag blev vald att representera Sverige av jag vet inte hur många var verkligen ett stort steg i rätt riktning. Att kunna skriva på sin meritlista att man jobbat med Canon känns overkligt.
Idag har Sophia 14 000 följare på Instagram och förutom samarbetet med Canon har hon bland annat också blivit tilldelad fotouppdrag av mindre företag, fått följa med på en fotoresa till Norrland och gjort två jobb åt Visit Linköping.
– Det känns jätteoverkligt, men det är också som en milstolpe för mig. Jag är fortfarande väldigt liten och jag gör små saker, men jag har ändå kommit in i det lite.
Till vardags jobbar Sophia dock inom restaurangbranschen som aktivitetsansvarig. När hon får frågan om hon vill ha fotograferandet som huvudsaklig sysselsättning i framtiden är svaret något dröjande.
– Det är en mix. Jag är rädd att jag kommer känna mer press och att jag inte duger om jag har fotandet som jobb. Om jag säger högt att jag bara vill ha det som hobby känns det heller inte som jag förstör möjligheten att det kanske kan bli heltid senare. För ja, förhoppningen är ju ändå det.
Trots uppdragen som Sophia fått förtroende att genomföra har hon ibland svårt att lita på sin egen förmåga, erkänner hon.
– Jag tänker mycket att jag har för dålig kamera och att jag inte är tillräckligt bra. Samtidigt verkar ju folk uppskatta det jag gör och det är bara jag som sätter stopp för mig själv, tyvärr.
Än idag fotograferar Sophia med samma Canon-kamera som hennes fru gav henne på deras bröllopsdag för fyra år sedan.
– Det är inte den billigaste och sämsta, men det är inte en av de bättre kamerorna heller. Men jag har ju uppenbarligen bevisat att man kan komma ganska långt även utan en kamera för 50 000. Min kamera med standardobjektivet kostade kanske 5000 och det har ju betalat sig många gånger om nu.
Planen framöver är dock att köpa en ny kamera, för pengarna från Canon-projektet och andra genomförda fotouppdrag. Vilken kamera det blir har Sophia ännu inte bestämt sig för, men hon belyser att hon kommer hålla sig till märket Canon.
Vad gäller inställningar, fototekniker och redigering är Sophia självlärd. Hon har ingen utbildning eller kurs med sig i bagaget. Däremot har andra fotografer och tips på internet varit till stor hjälp.
– Jag har kollat på många videos, följt många på Instagram och redigerat bilder i tusentals timmar för att se vad man kan göra. Sedan har jag alltid varit konstnärlig av mig så jag har väl kanske ett öga för sådant, ler hon.