Karin Jensen menar att placebo fungerar även på djur. Kanske är det då mest hundens ägare som överför känslor av positiva förväntningar på en behandling till djuret.
Mantorpsbördiga Karin Jensen har just blivit professor på Karolinska institutet med inriktning på klinisk neurovetenskap, smärta och placebo.
Ordet placebo är latin och betyder "jag ska behaga". Negativ placebo heter nocebo, "jag ska skada". Det handlar om förväntanseffekt. Karin tar ett exempel som alla kan relatera till. Du sover ensam i en stuga på landet. Ett märkligt ljud väcker dig. Du tror att en psykopat försöker bryta sig in. Din puls ökar, du blir torr i munnen, adrenalinet pumpar. Eller så tror du att det var katten som rumsterade om och välte något. "Misse alltså, just en rackare!", tänker du och somnar om med ett leende.
– Förväntningar påverkar det fysiska måendet.
Det gäller så klart inte all medicinsk behandling.
– Vaccin mot covid-19 verkar inte ha placeboeffekt. Man får inget skydd av att tro att man fått vaccinet. Däremot kunde Pfizer visa att flera av vaccinets biverkningar var ungefär samma för äkta vaccin, som för dem som fick placebo, säger hon.
Den största skillnaden var att de som fick verksamt vaccin hade ondare i armen efter sticket. Båda grupperna fick influensasymptom, lite huvudvärk och huttrade dagen efter sprutan.
En stor del av läkemedels effekt beror på placebo, personens förväntningar på en förbättring, menar Mantorpsfödda forskaren Karin Jensen som utsetts till professor på KI.
Benbrott, cancer, barnavel. Det finns saker där hjärnans signaler inte påverkar kroppens funktioner. Ingen bra idé alltså att gå över till sockerpiller om man vill undvika graviditet.
Placeboeffekter är det som Karin Jensen har forskat på och kommer att fortsätta med, nu som professor.
– Jag är intresserad av sambandet mellan medvetandet och det rent medicinska som händer i kroppen när vi mår dåligt.
Schematisk skiss av hur stor del av upplevd förbättring som beror på andra saker än medicinens aktiva substans (de grå delarna av staplarna).
Det väcker också många etiska frågor. Om en behandling huvudsakligen ger placeboeffekt – så att gruppen som får ren placebo upplever en lika stor förbättring – ska man då sluta ge den medicinen?
– Ger man inte medicinen uteblir ju även den positiva placeboeffekten, säger Karin.
Men för läkemedelsföretaget som satsat stora pengar på att ta fram en medicin är det provocerande att de som bara tror att de fått medicinen får samma förbättring.
På professorsinstallationen på KI höll Karin ett tal där hon berättade om sin väg från att vara en vanlig Mantorpstjej till att få en professorstjänst på Karolinska.
Karin Jensen håller tal vid professorsinstallationen på Karolinska institutet.
– Mantorp på 1990-talet var antingen handboll eller bilar. Jag var inte intresserad av något av det. Jag ville läsa böcker, och började spela teater på ABF i Mjölby och sen i Vadstena, berättar hon.
Hon och en kompis chockade Mjölby med att sätta upp en Strindbergpjäs på Parkskolan. Hon är den första i sin familj som gör akademisk karriär. Hon läste till psykolog i Uppsala. Tiden i Mantorp är inte helt olik den akademiska miljön, tycker hon. Att försöka skapa saker och ta egna kreativa initiativ inom snäva ramar.
– Under studierna intresserade jag mig mycket för biologin och det medicinska och neurologiska i gränslandet med psykologin. På 00-talet utvecklades magnetkameran och det blev möjligt att studera hjärnans aktivitet. Jag ville jobba med hjärnan, säger hon.
Placebo handlar just om koppling mellan medvetande och kroppens biologi.
Foxterriern Pablo och hans matte Karin Jensen på promenad i Vadstena. Hon kommer från Mantorp och är nyligen installerad professor i klinisk neurovetenskap med inriktning på placebo.
– På 90-talet introducerades en medicin mot autism. Man gav den till barn med goda resultat. Men en placebostudie visade att även de som inte fick verksam medicin hade samma förbättring. Föräldrarnas ökade engagemang, och förväntningar om bättring spelade in.
Placebo by proxy, alltså. Det var föräldrarna som blev bättre och det smittade av sig på barnet.
Placebo har även studerats vid kirurgi. Patienter med ledvärk delades in i två grupper. Vissa behandlades med en särskild form av kirurgi. På andra gjordes "sken-kirurgi", en operation utan något egentligt ingrepp. Efter sex månader mådde båda grupperna bättre.
– Om man slutar göra just dessa operationer så går patienterna miste även om placeboeffekten. Samtidigt, det är inte riskfritt att operera eller att sövas. De kostar sjukvården pengar att göra behandlingar utan evidens om effekt. Det blir ett etiskt dilemma, säger Karin Jensen.
Den mest effektiva placebon tror Karin man uppnår genom vårdens bemötande. Engagerad personal, uppriktig empati, fysisk beröring, ögonkontakt. Enkla saker som ökar patientens förtroende för vården. Att gå och oroa sig för sjukdom kan göra vem som helst sjuk.
Karin Jensen är nyinstallerad professor på Karolinska Institutet. Hon bor i Stockholm och har fritidshus i centrala Vadstena. Här med hunden Pablo.
– Jag tror att man bör forska mer på hur den ökande digitala vården påverkar placebo. Man har gått fram hårt med digital vård utan att veta så mycket om man får fram rätt information från patienten, om patienten tar medicinen i samma utsträckning som efter ett fysiskt möte.
Man kan inte sära på bra bemötande och rätt medicinering. Relationen får inte gå förlorad i mötet med vården, menar hon.
– Relationen mellan patient och vårdgivare är en av de starkaste vägarna till placeboeffekter. Det är där starka och realistiska förväntningar skapas.
Placebo finns även inom djurhälsovård. Karins foxterrier Pablo ligger i hennes knä och lystrar till.
– Hundar kan känna av husses och mattes känslor. Även hästar. Men man vet inte så mycket om vilka processer det är som styr placebo bland djur. Man säger ju ofta att hundar har ett sjätte sinne, men det tycker jag inte stämmer på Pablo i alla fall, säger Karin och tittar kärleksfullt på honom där han ligger i soffan.
Men teorin om placebo bland djur tycker hon stödjer hennes syn på att det inte bara är intellektuella processer som påverkas.
Med läkemedel följer placebo, personens förväntningar på en förbättring. Slutar man ge medicinen kan även placeboeffekten utebli.
Immunförsvaret är en sak som många försöker stärka genom allehanda huskurer. Här tror Karin att placebo spelar stor roll.
– Även om 100 000 personer säger att de testat ett preparat och fått god effekt, kan det ändå röra sig om placebo.
Kanske blir man mer faktaresistent än resistent mot att smittas. Starka krafter frigörs och många rycks med. Det visade inte minst antivaccinströmningarna under pandemin.
Karin bor i lägenhet i Birkastaden i Stockholm med maken Magnus och 6-åriga dottern Sigrid – plus 11-årige foxterriern Pablo. För att återkoppla till sin uppväxttrakt skaffade hon och familjen en sommarstuga på landet utanför Vadstena, men de tyckte att det låg lite isolerat och ödsligt.
– Vi skaffade det här huset i stället, säger hon om det gula gamla huset vid en av Vadstenas många smala kullerstensbelagda gator, som nu är familjens fritidsbostad.