Just den här dagen är hennes handledare sjuk och hon får fylla sin tid med fritidsaktiviteter. Staden heter Graulhet och ligger i ett traditionellt garvardistrikt i södra Frankrike, i regionen Midi-Pyrenees.
– Det är en mysig stad, lite mindre än Mjölby, men med många gamla medeltida byggnader, berättar Linnea via telefon.
Det är fortfarande varmt väder, som svensk högsommar, och hon berättar att hon åt sin lunch utomhus.
Linnea gick på Vifolkaskolan och sedan på Folkungas samhällsprogram i Linköping. Vid ett tillfälle var representanter från Elsas hus i skolan och pratade om Erasmus och möjligheter till utbyte inom EU. Linnea bestämde sig för att söka till en hel rad projekt, och till ett av dem blev hon antagen.
– Jag blev väldigt förvånad och tänkte oj, hur ska det gå, jag kan ju inte franska?
Hon har visserligen läst språket, men bara som språk 1 i gymnasiet.
– Men det har gått jättebra. Nu förstår jag i stort sett allt och pratar ganska bra. Det är inte så många här som kan engelska.
Engelska och spanska är de ämnen som hon undervisar i. Hon jobbar i ett ungdoms- och kulturhus i staden. Lite som en fritidsgård, fast både för vuxna och för ungdomar. Kanske just ett sådant aktivitetshus som föreslogs i Mjölby när seniorstället Zenit öppnade.
– Här finns massor av aktiviteter och kurser. Jag deltar i flera saker på min fritid: flera olika danskurser, yoga och konst. Förutom att jag undervisar för både unga och vuxna.
Elva månader pågår hennes volontärjobb. Hon får mat och husrum och några hundra euro i månaden i fickpengar. När jobbet är slut i juli hoppas hon kunna resa runt lite i Frankrike – med god hjälp av sina nya språkkunskaper.
Men Linnea har mer avlägsna planer.
– Jag tror att jag ska flytta till Nya Zeeland. Eller Sydamerika. Jag kanske söker ett nytt volontärprojekt. Eller au pair.
Världen ligger öppen. Men det blir seden. Just nu trivs hon fantastiskt bra i en liten stad i Frankrike.
– Det är ett kul jobb och det är kul människor här.