Gruppen är som en anslagstavla

Det finns grupper för allt på sociala medier. Ett av de mest frekventa diskussionsämnet på Mantorpsgruppen, katter, har till och med avknoppats till en speciell grupp, "Katthjälpen".

Men i Mantorpsgruppen kan det mesta dryftas.

– Tanken var att det skulle vara som en anslagstavla, berättar Magnus Bergstrand som startade gruppen 2013 och fortfarande är dess ”admin” trots att han flyttat ifrån Mantorp.

Det fanns redan då en köp- och säljgrupp i Mantorp med omnejd. Men Magnus tyckte att det fanns behov av en grupp där man kunde prata om alla ämnen, även bortsprungna katter – som inte riktigt platsade i den gamla gruppen.

Att vara ensam aministrator på en så stor grupp är ett tungt lass att dra. Därför har han några medhjälpare, moderatorer, som också kan hålla koll på inläggen.

För även om man kan prata om allt så får man inte säga allt. Någon måste snabbt reagera när inlägg anmäls som opassande. Och även ha lite egen koll när det hettar till.

– Vi kan ta bort inlägg, eller hela trådar, och utesluta medlemmar. Men vi kan inte ändra inriktning på gruppen, säger Stefan Vidlund, en av flera moderatorer.

Han bor i Mantorp sedan 2004. Han har inte varit särskilt aktiv i gruppen (”jag har ju ingen katt”) men de inlägg han gjorde verkade så vettiga att Magnus bad honom bli moderator.

– Jag tycker att det är en god ton i gruppen. Och Mantorp är ett samhälle med bra stämning, säger han och Magnus lägger till att det är sällan man behöver ingripa.

Men visst hettar det till ibland. En pyrande härd är de motorburna ungdomar som då och då bullrar och sladdar i samhället.

Ett kritiskt inlägg och slår gnistor i kommentarsfältet. Känslorna flammar upp och det kan bli rena personangreppen. Alla kan inte hantera nätets gränser.

En annan bekanting är utländska hantverkare som erbjuder sina tjänster. Det dyker upp varningar i gruppen: ”Vit skåpbil sedd på gatan.”

En niondeklassare från Linköping som gick runt och sålde till skolresan såg ut som någon från en annan ”förort”. En varning gick ut i gruppen.

– Det händer att vi kontaktar någon som lagt ut ett inlägg. De tycker att de följt reglerna, men kanske inte har insett alla konsekvenser, säger Stefan.

Stora händelser som omskrivs i medierna leder förstås till diskussioner i gruppen.

– Men vi menar att de anhöriga till drabbade måste ha företräde, säger Magnus som ändå tycker att det är viktigt att det är högt i tak.

Majoriteten av inläggen är harmlösa, det är föreningar som puschar för arrangemang, människor som letar hantverkare eller lokala företag som vill synas, vilket är okej om det sker med måtta.

På sista tiden har de bortsprungna och återfunna katterna fått konkurrens av cyklar.

Flera cykelstölder, eller lån som vissa kallar det, har fått snabba lösningar tack vare de 5 800 ögon som ”detektiven gruppen” har ute på byn.

– Det är ett kraftfullt verktyg. Man når ut till individer. Ett exempel är när någon sett ungdomar som har fest i skogen och lägger ut det. Det kan få någa vuxna att ta en sväng och kolla läget, menar Stefan.

En viss social kontroll kan gruppen utöva i en snabbt växande tätort (3 763 invånare förra året). Men huvudsyftet är förstås inte att man ska kontrollera varandra genom facebook.