I december 2021 skrev Corren om att personaltillsättningen inte var rätt anpassad för behoven hos de boende.
Per Uno Nilsson, verksamhetschef för LSS i Mjölby kommun, menar att man gjort åtgärder för att förbättra villkoren för personalen. Bland annat har man anställt en enhetschef som bara har detta boende. De andra LSS-enhetscheferna i kommunen har som regel tre LSS var på sitt ansvar. De boende hade större behov än man räknat med när man startade verksamheten, menar Per Uno Nilsson.
– Jag har haft kontakt med en granne som säger att det händer saker i området. Jag kan ju inte kommentera de händelserna för de berör våra klienter.
Det har rört sig om olika former av ordningsstörande. Han menar att personalen inte kan göra några tvångsåtgärder. Om det behövs måste polis tillkallas.
– Vi jobbar mot den enskildes behov och önskemål om service. Vi har jobbat aktivt med att hitta och anställa personal för att stödja, men det är svårt att få personer med rätt utbildning. Sedan händer det saker ändå, men målet är att det inte ska bli störningar.
Han säger att han förstår att grannar kan känna osäkerhet. Men han menar att det skulle vara olyckligt om det blir en allmänt negativ inställning till LSS-boendet bland kringboende, säger Per Uno Nilsson.
Är det mer problem i Mantorp än i kommunens övriga LSS?
– Jag vill inte kalla det problem. Behovet av stöd och service varierar mellan olika boenden och mellan individer.
I höstas ville fackförbundet Kommunal att kommunen skulle öka kompetens och utbildning hos personalen och åtgärda personalutrymmena. Bland annat delade personal som hade rast utrymme med kontoret. Det skulle avhjälpas med en tillfällig byggnad på gården. Någon sådan har dock inte tillkommit.
– Vi har kommit överens om förändringar inne i huset i stället. Vi har en fortsatt dialog med Kommunal, säger Per Uno Nilsson.
Enligt Marie Särud på Kommunal har det gått långsamt för kommunen att komma till åtgärder.
– Man har anställt och jobbat med rutiner och personalutrymmen. Men det har tagit för lång tid, säger hon och påpekar att hon endast uttalar sig om personalens situation, inte om brukarnas eller grannarnas.
– De som jobbar där känner sig tryggare nu, men det har varit en oerhört turbulent tid. De boende har stora behov, säger hon.