Henrik börjar och slutar sina pass i Mjölby. Stationen i Mantorp passerar han flera gånger under en arbetsdag.
Det är en sen fredag kväll. Henrik Nyberg sitter framme i förarhytten på Östgötapendeln när den närmar sig perrongen på Linköpings resecentrum.
– Jag jobbade helg. Pendeln kom från Norrköpingshållet. Det var en hel del människor i omlopp, folk som varit ute på krogen och skulle hem. Vissa hade tappat omdömet.
Plötsligt springer en berusad man över spåret framför Henriks tåg i jakten på den sista avgången hem.
– Jag fick göra en kraftig inbromsning och tuta som en galning. Antagligen skrämde jag slag på alla på stationen. Som tur var lyckades han ta sig över till andra sidan.
Något nattåg hem blev det inte för mannen. Han omhändertogs av väktare och fick betala böter som straff.
– När vi sedan närmade oss Mantorp fick vi information om att ungdomar uppehållit sig på spåren. När vi får indikationer på att folk rör sig på spåren måste vi stanna. Oftast måste polis och räddningstjänst komma ut och kontrollera området innan vi får fortsätta.
Henrik berättar att följden blir trafikstörningar med förseningar som följd.
– Vi kan inte göra så mycket. Folk blir sena och de blir sura. Kanske missar man sin anslutning om man ska åka vidare? Att springa på spåren är en risk för de som gör det, men det skapar även stora störningar.
Världens vackraste kontor? I alla fall enligt lokföraren Henrik Nyberg.
När Henrik kom hem till Sya efter fredagskvällens arbetspass var han på dåligt humör.
– Jag var fortfarande sur när jag vaknade så jag skrev ihop ett inlägg och la ut i Mantorpsgruppen på Facebook.
I inlägget berättade han om sina erfarenheter från kvällens arbetspass. Han uppmanade även föräldrar att prata med sina ungdomar om faran att vistas på spåren.
– Ett snabbtåg rör sig 200 meter på tre sekunder. Det kan vem som helst räkna ut att det är omöjligt att stanna för ett hinder, säger han.
Henrik Nyberg tröttnade på spårspringet och skrev ett inlägg på Facebook som fått stor spridning. I inlägget uppmanar han föräldrar att prata med sina barn om faran att befinna sig på spåret. "Man kan tro att det bara är ungdomar, men det är många vuxna som springer på spåren."
Har du fått några reaktioner på ditt inlägg?
– Ingen som har hört av sig till mig, men jag vet att det har fått stor spridning. På jobbet tyckte de att det var bra gjort. Jag är mest glad att jag fått sprida kunskap. Det är många som inte förstår hur farligt det är att vistas på spåren.
På lokförarskolan fick Henrik lära sig att en förare statistiskt sett kommer vara involverad i minst en dödsolycka under sin karriär.
– Vissa dagar har jag en klump i magen, framförallt dagarna efter att en kollega har drabbats eller om en olycka har inträffat i närområdet. Jag har kollegor som jobbat ett helt yrkesliv utan att drabbats, men det finns de som råkat ut för flera olyckor. Det är ett arbetsmiljöproblem som grundar sig i att folk inte klarar av att hålla sig borta från spåren. Det kan vara människor som väljer att ställa sig där själva för att de inte mår bra, men även många som gör det för att de inte bryr sig eller förstår bättre.
"Vissa dagar har jag en klump i magen", säger Henrik Nyberg om oron att köra på en människa.
Vilken hjälp får en lokförare som drabbats av en dödsolycka?
– Man blir nog aldrig sig själv igen efter en dödsolycka. Det är ett trauma. Vi har en stor säkerhetsapparat som drar igång när en olycka händer. Den drabbade lokföraren blir tagen ur tjänst direkt efter olyckan. Företaget stöttar med kamratstödjare och psykolog. Man får absolut inte köra tåg igen förrän man själv känner att man är redo. Man får även träffa en läkare och en psykolog som godkänner att man kan köra igen.
Hur tänker du själv om risken att köra på en annan människa?
– Det kan vara olika hur man hanterar det. Vissa vill ut och köra direkt, för andra tar det lång tid att komma tillbaka. Jag vet inte hur jag skulle reagera. Det vet jag nog inte förrän det inträffar. Det finns riktlinjer hur man ska agera vid en olycka, till exempel blunda och hålla för öronen. Men jag tror att det är lättare sagt än gjort. Om jag kommer vilja köra tåg igen efter en sån händelse eller inte vet jag inte.
Henrik har rattat Östgötapendeln i ett år nu. Förra våren tog han examen från lokförarskolan i Mjölby.
– Jag jobbade som handläggare på ett försäkringsbolag under ett antal år. Jag hade gått och tänkt på att bli lokförare i många år. Sedan dök det upp en lucka i livet där det blev möjligt att plugga. Att jag följde min dröm låter kanske lite "ostigt", men lite så var det.
"Det något speciellt med att köra stora tunga saker jättefort. Det är kul, det måste jag ändå säga" säger lokföraren Henrik Nyberg.
Vad är det bästa med att köra tåg?
– Det är otroligt vackert. Jag sitter i världens finaste kontor med otroliga vyer. Sedan är det något speciellt med att köra stora tunga saker jättefort. Det är kul, det måste jag ändå säga.