Mattias Gillberg och Jennifer Grönquist.
– Här vill jag leva hela livet, det här är min plats på jorden, säger Jennifer Grönquist. Jag vet det, även om jag bara är 24 år.
Hon bor på Fiestad Fogdegård utanför Mantorp, dit hon flyttade för två år sedan med sin mamma, pappa och sambo.
– Jag flyttade hit för kärleken, sedan att mamma och pappa också kunde tänka sig flytta hit gjorde ju bara att allt klaffade.
2019 träffade Jennifer sin sambo Mattias och ett år senare flyttade hon från Nyköping till hans lägenhet i Ljungsbro. De ville flytta ut på landet och båda två drömde om en hästgård.
– Vi letade efter hus lite överallt, men gärna Mantorp eftersom det är en bra hästplats. Vi hittade det här och det var perfekt. Mycket mark och vi kunde bygga ett stall.
"Det är svårt för folk att förstå hur mycket tid det tar med hästar. Allt måste planeras och jag är ganska oflexibel".
"Jag är i stallet hela tiden. Ut först på morgonen och in sist på kvällen. Klockan 06.00 tar jag ut hästarna och fodrar dem på kvällen vid 21.00".
Jennifer har ridit sedan hon var liten och Mantorp har sedan dess legat henne varmt om hjärtat.
– Jag har åkt hit sedan jag var liten för att rida fälttävlan och nu känns det så sjukt att jag bor här. Min sambo hade även en dröm en natt att han köpte ett hus just här, det känns ju också sjukt.
Först flyttade hennes föräldrar till gården och därefter kom Jennifer och hennes sambo. De bodde först i samma hus.
– Det fungerade ändå bra. Det var prio att stallet skulle bli färdigt, så att hästarna kunde flytta hit. Sedan började vi med vårt hus.
På baksidan av huset finns ett litet inglasat parti som kommer att göras om på något sätt framöver. "Vi får se vad det blir, vi är inte riktigt överens" skrattar Jennifer.
"Det var kul att vi kunde göra något av skalet, vi trodde inte att det skulle bli så bra som det blev. Det är häftigt hur mycket man kan göra själv om man bara bestämmer sig"
Hur såg ert hus ut invändigt när ni kom hit?
– Tänk en lada, bara helt kalt. Inte beboeligt alls. Det var en torpargrund, vi tog först bort golvet och allt bråte under, sedan göt vi en ny platta.
Tog det lång tid att komma fram till vad som skulle ligga var?
– Vi gick runt här och målade med sprayfärg på gruset, var kände efter var allt skulle vara och hur stort det skulle vara vara.
Vad var den största utmaningen?
– Att huset var snett. Vi behövde anpassa allt, det går inte att gå efter några standarmått. Det var också en utmaning att hitta en passande kyl och frys eftersom det är ett litet utrymme i köket.
Paret kunde flytta in i slutet av maj i år.
– Vi hade kök, badrum och kunde sova här. Men fortfarande är det en hel del kvar att göra.
"Jag ville först ha ett grått kök, men det blev för mörkt".
Jennifer gillar att blanda gammalt och nytt.
På nedre plan är det lågt i tak med synliga takbjälkar. En hall leder in till ett lantligt kök med matplats. Det doftar lussebullar och varm äppelmust.
– Vi ville bevara den lantliga känslan i huset, inte inreda hypermodernt i ett så gammalt hus.
En brant trapp leder upp till ett litet rum med öppen planlösning. Både trappan och trapphålet saknar räcke.
– Vi har vant oss. Men vi ska nog sätta dit någonting där snart.
"Pappa gjorde först en brantare trapp, men sedan var han inte nöjd så nu har vi en ny trapp".
Under renoveringsarbetet med övervåningen.
Trappen som leder upp till det övre planet.
Bokhyllan är en favorit. "För mig är mina böcker en viktig inredningsdetalj. Jag tycker det beskriver mig ganska bra. En hästtjej som gillar mordhistorier och önskar att hon var en prinsessa".
På övre plan sträcker sig rummet ända upp till nock och takstolarna är väl synliga på hela övervåningen. I ena änden finns en soffhörna som angränsar till en arbetsplats. Därefter delas rummet i två delar av en vägg och på andra sidan finns ett sovrum.
Hästar är Jennifers absolut största intresse och det syns även i husets inredning, i form av prydnader, kuddfodral, teckningar och klädkrokar.
– Min sambo ville begränsa hästinredningen, men det ville jag inte gå med på, skrattar Jennifer.
Jennifer vill gärna omge sig med betydelsefulla ting. "Mycket det jag inreder med betyder mycket för mig".
De ville få in mer ljus på övervåningen och byggde därför takkupor.
Har du någon inredningsförebild?
– Min mammas och pappas inredning. Det ska vara personligt, blanda nytt och gammalt och det man tycker om, det som betyder något, böcker jag tycker om och konst som jag har gjort själv.
Är det något du saknar med att inte bo i en större stad?
– Nej, ingenting. Jag är mest på gården och trivs med det. Jag åker inte så långt, jag gillar att läsa böcker, vara med mina hästar och vara hemma.