Sverige var ett av få europeiska länder som inte drogs in i det förödande kriget som började för 100 år sedan. Men kriget och dess följder kom att forma hela 1900-talets historia – även Sveriges – och på många sätt lever vi fortfarande i dess skugga.
På lördag öppnar Flygvapenmuseum den till ytan tämligen anspråkslösa utställningen "Det stora kriget". Den som vill ta en närmare titt på tanks, gasmasker och rekonstruerade skyttegravar från västfronten har inte mycket att hämta. Överhuvudtaget innehåller utställningen få autentiska föremål. Däremot har museet satsat på den fotografiska bilden och de berättande texterna. Det trånga utrymmet och den krigiska ljudmattan i bakgrunden bidrar till att skapa en lätt klaustrofobisk känsla.
Mitt i utställningen står ett långt bord och bänkar uppställda. Här är det tänkt att besökande skolklasser ska slå sig ned för att diskutera komplexa frågor som krig och fred, nationalism och historiebruk.
– Vi vill att utställningen ska vara som ett förlängt klassrum. Eleverna får själva styra vad resultatet blir, säger utställningsproducenten Matilda Bengtsson.
Tanken är att utställningen ska väcka tankar och leda till en fördjupad förståelse av krigets konsekvenser.
– Som slutdiskussion får eleverna försöka besvara frågan hur vi ska undvika krig i framtiden, säger museipedagogen Veronika Baumgardt.
Utställningen, som inte bara är öppen för elever utan riktar sig till en bredare allmänhet, kommer att pågå under hela nästa år.