ÖB kräver mer pengar för en vassare Gripen

På tisdagen befann sig den högsta militärledningen på helikopterflottiljen på Malmen för att ta emot de första Black Hawk-helikoptrarna som Sverige beställt till en sammanlagd kostnad av 4,7 miljarder kronor.

Närmare 5 miljarder är naturligtvis en ansenlig summa. Men inom Försvarsmakten pågår nu ett intensivt arbete med att ta fram underlag för en beställning som blir betydligt mer kostsam.

Det handlar om vilka förmågor som de svenska Gripen-planen ska ha i framtiden. De nuvarande versionerna anses vara föråldrade kring år 2020.

I mars, när Försvarsmaktens budgetunderlag ska var klart, kommer överbefälhavaren Sverker Göranson att ge sina rekommendationer till regeringen.

När ÖB i söndags talade vid Folk & försvars rikskonferens i Sälen sade han: "För Försvarsmakten utgör den enskilt största frågan den om ett förmågelyft för Jas-systemet."

Varför är frågan så viktig, Sverker Göranson?

- Ett sådant här beslut, som är nödvändigt att ta om vi ska hänga med i den tekniska utvecklingen, kommer att påverka oss ekonomiskt under väldigt lång tid. Därför är det så viktigt att beslutet är väl underbyggt.

ÖB säger sig ha en uppfattning om hur mycket en vassare version av Gripen kommer att kosta.

- Men det behåller jag just nu för mig själv.

Micael Bydén är operativ chef för flygvapnet och djupt engagerad i frågan om vilka krav som försvaret ska ställa på nästa version av Gripen.

- Vi måste hitta ett sätt att lyfta tekniken. Flygplanet ska leva fram till 2040 och till och med bortom det. Delar av systemet, som avionik, sensorer och radar, tittar vi på för att hänga med i utvecklingen. Men det kan också handla om att flygplanet behöver kunna ta mer bränsle och bära mer vapen.

Frågan är hur Försvarsmakten ska ha råd att betala för de moderniserade stridsflygplanen. Enligt ÖB behövs mer pengar efter år 2015 för att försvaret ska klara av sina uppgifter. I talet i Sälen öppnade han för möjligheten att regering och riksdag kan behöva skjuta till extra medel för att finansiera större materielprojekt - något som gjorts i bland annat Norge, Schweiz och Australien.

Försvarsminister Sten Tolgfors (M), som även han befann sig på Malmen i går, är dock tveksam till ÖB:s idé:

- Vi har en materielbudget där alla system ingår. Om man lägger saker utanför budgeten får man ingen avvägning mellan olika system, säger försvarsministern till Corren.

Men har Försvarsmakten råd med en ny version av Gripen?

- Grundfrågan är om Sverige ska ha ett flygvapen också i framtiden. Mitt svar är att vi ska ha det. Då måste man titta på vilket system som är det mest effektiva. Jag förväntar mig att Gripen visar sig vara det mest konkurrenskraftiga alternativet.

Sten Tolgfors och Sverker Göranson är överens om att Schweiz intresse för Gripen kan leda till att de svenska kostnaderna för att vidareutveckla planet pressas ner.

- Ju fler som delar på utvecklingskostnaderna desto bättre är det, säger Göranson.

- Det är alltid viktigt för Sverige att hitta internationella samarbetspartners som man delar kostnaderna med, säger Tolgfors.

Kan Sverige komma att beställa samma version av Gripen som Schweiz?

- Det vore önskvärt, säger Tolgfors.

- I teorin är allt möjligt. Men den avgörande frågan är vilka operativa krav man har och då kommer nyanserna kanske inte att vara så långt från varandra, säger Göranson.

Den version av Gripen som schweizarna nu förhandlar om att köpa av Saab går under beteckningen E/F, men kallas ofta populärt för Super-Gripen. Prislappen anses ligga på omkring 1 miljard kronor styck.

Det svenska försvaret har för närvarande cirka hundra Gripen-plan.

Saab har lämnat en offert till den svenska staten på 100 Gripen-plan av E/F-versionen.

Enligt Ekot ligger prislappen på mellan 32 och 33 miljarder kronor. Saab har inte bekräftat uppgiften. Som ett alternativ ska Saab, som lämnade in offerten på eget initiativ strax före jul, även erbjuda svenska staten en uppgradering av den nuvarande C/D-versionen. Detta alternativ kan dock bli dyrare, enligt Ekot.

FOTNOT: Avionik är en försvenskning av det engelska uttrycket avionics, som bildats av de två orden aviation electronics, vilket motsvarar flygelektronik på svenska.