Storpolitiken har släppts in. I källaren har DC-3:an som bärgades ur Östersjön gjutits in. Den vilar i ett lufttätt rum av glas.
Nere i källaren känns som på havets botten. Det ljud som omger besökaren är ljud som planet kunnat höra under sina drygt femtio år i Östersjön.
I våningen ovanför står ett Catalina-plan. Ett sådant plan skickades ut för att leta efter den försvunna DC-3:an. När det sköts ner och en passagerare på ett tyskt fartyg dessutom lyckades fånga det sjunkande planet på bild så inleddes en följetong i svensk utrikespolitik.
Catalina-affären blev så stor att det ursprungliga mysteriet med vad som hände DC-3:an kunde döljas. Den svenska regeringen visste redan 1952 att Sovjet skjutit ner planet, men det hölls hemligt. Allt kring DC-3:an var hemligt. Inte förrän efter Sovjetunionens fall 1991 erkände de sovjetiska ledarna att de faktiskt hade skjutit ner planet.
Köpt en Catalina
Just den Catalina som sköts ner ligger fortfarande kvar på Östersjöns botten, men Sverige hade köpt ytterligare två och en av dessa har nu fått komma in i museet efter många år utomhus.
Ovanför Catalinan hänger en MiG 15. Det var ett sådant plan som sköt ner både DC-3:an och Catalinan. Just denna Mig 15 är från början polsk men har nu fått sovjetiska beteckningar. Museet bytte till sig den redan 1987 men det är först nu den visas upp.
Runt dessa tre flygplan byggs sedan utställningen som fått namnet "Om kriget kommer". Den som inte alls bryr sig om vapen och plan kan ägna sig åt de bostäder som byggts upp. "Familjen Folkesson" har skapats för att illustrera hur det kalla kriget påverkade vårt vardagsliv. Ett hem från femtiotalet - in i minsta detalj - har byggts. I 1960-talets hem sticker kärnvapnen bokstavligen upp genom parketten. Även 70- och 80-talshem är återskapade.
Myndighetskorridor
För att ingen ska behöva lämna huset med obesvarade frågor om vad som egentligen hände finns en myndighetskorridor. Det är där alla hemligheter bevaras, men museibesökaren kan glänta på en dörr och tjuvlyssna.
Det finns fortfarande hemligheter kring det kalla kriget och 80-talets ubåtsaffärer är fortfarande inte helt avslutade. Det kan vara politiskt känsligt och för att hitta objektiva fakta har Flygvapenmuseet sökt information hos forskare vid Försvarshögskolan och från Lunds universitet.
Politiskt maktspel
Dessutom är själva museet en bricka i det politiska spelet. Bygget blev möjligt först efter att regeringen skjutit till pengar och då vill så klart samma regering ta åt sig äran. Så när arkitekterna ville ha mer tid på sig var budskapet från Kulturdepartementet glasklart.
Museet ska vara invigt innan riksdagsvalet 2010.
Och det blev det också. Kostnad ungefär 170 miljoner kronor