Det behövs fler ekonomiska reformer om Sverige ska kunna höja sin tillväxt, anser vice riksbankschefen Lars Nyberg.
Trots att Sverige redan ligger före flera av de stora länderna i Europa.
Tidigare i veckan tog riksbankschefen Lars Heikensten upp problemen med den framtida bristen på arbetskraft. I riksdagens finansutskott hävdade Heikensten att fler bör arbeta om inte förutsättningarna för tillväxt i Sverige ska bli sämre.
Men den ekonomiska politiken hittills har inte varit tillräckligt inriktad på att sätta människor i arbete, varnade Heikensten. Det kan tvinga Riksbanken att höja räntan vid en lägre tillväxt än tidigare.
Lars Nyberg tog upp ett liknande tema i ett tal vid Stora Aktiedagen i Malmö på lördagen. Även Nyberg slog fast att den långsiktiga välståndsutvecklingen i grund och botten bestäms av hur mycket vi arbetar och hur produktiva vi är.
Något förenklat kan man därför säga att det är effektivitetsvinster och en växande arbetande befolkning som gör att vi får utrymme till att öka vår konsumtion, sade Nyberg.
Nyberg tog avstamp i den stolta Lissabonagendan där EU:s toppgarnityr i mars 2000 slog fast att euroområdet ska bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi fram till 2010". Det är lätt att säga att inga stora steg har tagits på den vägen hittills.
Det är långt kvar tills sysselsättningen i EU-länderna har stigit till målet 70 procent. I dag ligger siffran på blygsamma 64 procent av den arbetsföra befolkningen.
Under de senaste två åren har dessutom sysselsättningstillväxten avstannat och flera ekonomier upplever nära nolltillväxt eller rent av recession, konstaterade Nyberg.
Men Sverige har en del fördelar framför de stora europeiska länderna, anser Nyberg. Den svenska 1990-talskrisen slog ut många ineffektiva företag och därmed ökade produktiviteten. En lång rad avregleringar genomfördes och Sverige har dessutom byggt ett nytt pensionssystem.