n En man i Malmö begärde 5 000 kronor för sönderslagna glasögon och skador i samband med ett polisingripande. RPS säger nej, eftersom mannen kört mot rött ljus, misstänks ha varit påverkad och försökte smita från polisen. Det var därmed befogat att använda våld.
n En kvinna i Skåne får drygt 11 000 kronor för att polisen bröt sig in i hennes bostad i somras. Enligt RPS anses hon inte ha betett sig på ett sätt som gjort våld motiverat.
n En bilist stoppades av poliser i Skåne med dragna pistoler. Han misstänktes vara en efterlyst mördare och tvingades ut ur bilen inför ögonen på sitt barn. Men inom ett par minuter upptäcktes misstaget. Mannen var därmed inte frihetsberövad i lagens mening och får ingen ersättning.
n En man i Göteborgstrakten som påstod sig ha blivit misshandlad av tre poliser under en transport nekades ersättning av RPS. Han drev då en civilprocess, fick rätt i tingsrätten och tilldömdes ersättning.
n Dottern till en man som sköts ihjäl av polisen i Blekinge 2001 nekades ersättning eftersom inget fel begicks vid polisaktionen, enligt RPS.
n Vid en avvisitering av en misstänkt rånare placerades hans ägodelar på polisbilens tak och glömdes där när bilen körde i väg. Trots att flera saker hittades fick mannen 345 kronor för bland annat ett förlorat pass.
n Efter brandkatastrofen i ett diskotek i Göteborg 1998 fick föräldrarna till en omkommen 15-årig flicka 130 000 i skadestånd. Det dröjde ett par dygn innan polisen hittade hennes kropp i den utbrunna lokalen och hon hann efterlysas som försvunnen.
n En familj vars barn blev ihjälkört av en polisbil under utryckning fick 100 000 kronor i ersättning efter ett beslut av regeringen. Det var ett beslut ex gratia (av nåd) och fattades trots att föraren inte ansågs ha kört ovarsamt. (TT)
Det året avgjorde Rikspolisstyrelsen (RPS) 637 skade-stånds- och ersättningsärenden. Det blev bifall till kraven i 361 fall, motsvarande 55 procent.
-- Det har blivit en mer frikostig bedömning eftersom reglerna ändrats. Tidigare var förutsättningen för ersättning att det var klarlagt att polisen gjort fel. Nu kan vi också betala till den som drabbas oförskyllt, säger juristen Anders Eriksson, som handlägger ersättningsfrågor hos RPS.
Ett uppmärksammat fall gäller polisingripandet mot Schillerska gymnasiet i Göteborg under EU-toppmötet i Göteborg 2001. RPS bedömde där att åtta personer är berättigade till 2 000 kronor var i ersättning för frihetsberövande, trots att fyra poliser som stått åtalade för sitt agerande vid skolan friades.
TT har gått igenom statistiken över ersättningsärenden de tre senaste åren. Antalet avgjorda fall har ökat med 200 (46 procent) sedan 2001, men enligt Anders Eriksson är ökningen mer ett uttryck för polisens effektivare handläggning än en kraftigt ökad tillströmning av nya ärenden. Det totala utbetalda beloppet var nästan lika stort 2001 som 2003.
De vanligaste fallen gäller saker som försvunnit eller skadats i samband med beslag eller andra polisingripanden. En annan ganska vanlig typ av ärenden är pass som går sönder utan att ha hanterats oförsiktigt. Kostnaden hamnar hos polisen eftersom det är polisen som utfärdar pass.
Lagen ger polisen rätt att använda våld vid till exempel gripanden och husrannsakningar. Den som då får näsan slagen blodig eller sin ytterdörr uppbruten har rätt till ersättning, om man inte har betett sig på ett sätt som gjort våldet motiverat.
-- Det kan naturligtvis vara en grannlaga uppgift att bedöma beteendet. Men det finns en praxis att luta sig mot, säger Eriksson.
En fastighetsägare får ersättning för en förstörd dörr när polisen bryter sig in i en hyresgästs lägenhet.
Men den som äger sin bostad själv och låter bli att öppna om polisen ringer på kan gå miste om pengar för dörren.
Ersättningar för frihetsberövanden handläggs av justitiekanslern (JK). Den som suttit häktad och sedan blir frikänd i rättegång har alltid rätt till ersättning, liksom den som frias efter att ha fått resning efter en fällande dom. De kostnaderna finns inte med bland polisens utgifter. Men man har också rätt till ersättning även vid ett kortvarigt gripande, om "det står klart att beslutet vilade på oriktiga grunder."
Det största antalet ersättningsfall finns i storstadsområdena Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Tillsammans står de för nästan häften av fallen. De regionala polismyndigheterna yttrar sig i varje ersättningsärende, men RPS beslutar. Besluten kan inte överklagas, den som är missnöjd får driva ett tvistemål mot polisen.
-- Det är inte vanligt, men det förekommer, säger Anders Eriksson.
Han vill inte se de nästan två miljoner kronor som polisen betalade ut i ersättningar förra året som priset för slarv i polisjobbet.
-- Man måste förstå att det ofta handlar om ingripanden till följd av snabba beslut under pressade förhållanden. Däremot utgår jag ifrån att polismyndigheterna ser varje beslut om ersättning som en anledning att se över sina rutiner, säger han.