Vid sex års ålder kan man iaktta en klar koppling mellan barnens BMI (Body Mass Index) -- ett mått på fetma -- och hur länge de har ammats.
En undersökning bland 120 isländska barn på Universitetssjukhuset i Reykjavik visar att de som ammats kortare tid än sex månader hade högst BMI.
De som ammades åtta månader eller längre hade klart lägre BMI vid samma ålder.
Undersökningen presenterades på den första skandinaviska barnfetmakonferensen, som under torsdagen och fredagen anordnades av barnöverviktsenheten på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.
Den isländska studien och en annan, utförd på Mas, pekar åt samma håll:
Ett högt proteinintag under det första levnadsåret bidrar till, medan amning skyddar mot, övervikt och barnfetma.
-- Vi känner sedan tidigare undersökningar till sambandet mellan högt proteinintag och risken för fetma i unga år, säger överläkare Carl-Erik Flodmark på barnöverviktsenheten.
-- Vi uppmanar mammorna att amma sina barn fullt ut i minst ett halvt år. Då bör barnet vänjas vid annan föda eftersom bröstmjölken inte brukar räcka till efter sex månader. Men man kan gärna amma så länge det är praktiskt möjligt eftersom det enbart är till nytta för barnet.
Men barnets framtida viktutveckling danas egentligen redan under moderns graviditet, påpekar Bryndis Eva Birgisdottir från det isländska universitetssjukhuset.
-- Ett nyfött barn med låg vikt och som snabbt växer till sig viktmässigt under första året hamnar lättare i riskzonen för framtida övervikt än barn med högre vikt och långsammare tillväxt, säger hon.
Därför gäller det för den blivande modern att ge akt på sin hälsa och kontrollera sin egen viktökning under graviditeten så att barnet inte föds underviktigt. På Island rekommenderas en viktökning bland gravida på mellan elva och arton kilo beroende på kvinnans längd. Svenska läkare har lagt den övre ribban på 16 kilo.
-- Men så är också isländska barn i genomsnitt något tyngre vid födseln, konstaterar Bryndis Eva Birgisdottir.
Efter förlossningen gäller det alltså att hålla i gång amningen. Bröstmjölk innehåller nio gram proteiner per liter jämfört med komjölkens 35 gram.
Mjölkersättningarna innehåller mellan 13 och 24 gram protein per liter men har under senare år successivt minskat på proteinerna.
Ungefär 20 procent av svenska barn betraktas som överviktiga och tre procent som feta vid tio års ålder.