Allt fler svenskar döms till näringsförbud. Sedan 1996 har antalet näringsförbud ökat med 226 procent. Men kontrollen av hur dessa personer försörjer sig är dålig.
Kontrollen är uddlös, säger Lennart Berg, direktör vid ekobrottsmyndigheten i Stockholm till Sydsvenska Dagbladet.
Enligt Berg är det alldeles för många som kan hålla sig undan och fortsätta att bedriva näringsverksamhet, till exempel genom att gömma sig utomlands.
Lennart Berg har tillsammans med representanter för kronofogdemyndigheten och skatteverket undersökt näringsförbuden i Sverige. I en rapport föreslår utredarna nu flera lagskärpningar för att komma till rätta med problemen.
Bland annat vill man att alla som dömts till näringsförbud skall bli skyldiga att en gång om året lämna uppgift till kronofogden om sina personliga och ekonomiska förhållanden.
Regering och riksdag har medvetet lyft fram frågan om näringsförbud och successivt skärpt lagstiftningen, säger Lennart Berg.
Men ekobrottsmyndighetens rapport visar på flera brister i övervakningen av näringsförbuden. En sökning hos Patent- och registreringsverket för ett år sedan visade till exempel att 126 personer med näringsförbud hade registrerat enskilda firmor.
Det är inte bra. Den som får näringsförbud avregistreras automatiskt från sina uppdrag i aktiebolag, men inte i handelsbolag eller enskilda firmor. Vi föreslår en lag som ger Patent- och registreringsverket rätt att avregistrera företrädare även för handelsbolag och enskilda firmor, säger Lennart Berg.