Att det i berggrunden långt under våra fötter bubblar och sjuder av hetta tänker man sällan på, men aktiviteten kallas för geotermisk energi. Den finns lagrad i själva berget och i vattnet som sipprar genom dess porer och sprickor.
-- Gigantiska borrar gräver sig flera kilometer ner för att man ska kunna pumpa upp vätskan och dra nytta av värmen, förklarar Peter Rohlin, handläggare och expert på geotermi vid Energimyndigheten.
Redan romarna brukade tvaga sig i geotermiskt vatten i badhus och många är de semestrande svenskar som glatt sig åt gejsrarnas skådespel på Island eller gottat sig i behagligt tempererade bassänger på någon kurort i Ungern.
I dag har vattnets främsta användningsområde gått från sinnesnjutning till energiexploatering. Efter Kyotoprotokollets uppfordrande miljökrav från 1997 fick stat och energibolag på allvar upp ögonen för den enorma resurs som sjuder i jordens inre--helt gratis.
-- Men själva borrningen är än så länge dyr eftersom vattnets temperatur i Sverige bara stiger med cirka 15 grader per kilometer, säger Rohlin.
Det innebär att man måste borra runt två kilometer för att nå vatten som är 30--50 grader varmt. Men i vulkaniska områden är skillnaden enorm och temperaturen är hög redan mycket ytligt.
-- På Island är kapaciteten så stor att vattnet inte bara utnyttjas till fjärrvärme utan också till elproduktion, berättar Rohlin.
Sveriges hittills enda kommersiella anläggning för geotermisk energi finns i Lund. Där är borrhålen bara 60 meter djupa och vattnet håller omkring 20 grader, vilket innebär att det hettas upp ytterligare innan det kan värma lundabornas hus. Anläggningen står sedan tidigt 1980-tal för 40 procent av kommunens fjärrvärmebehov. Mer blir det om höstens satsning i Råby, söder om Lund, går i lås.
-- Vi ska slå oss ner i berget med en ny effektivare borrteknik och ta oss ner på tre och en halv kilometers djup. Prognosen säger att vi kommer att nå 125-gradigt vatten som kan köras direkt ut i fjärrvärmenäten, säger Leif Bjelm, professor i geoteknologi vid Lunds tekniska högskola och en av de huvudansvariga för projektet som genomförs i samarbete med det lokala energibolaget.
Anledningen till att man kan hitta så hett vatten just i Råby är goda geologiska förutsättningar. För att man ska kunna borra efter geotermalt vatten måste berggrunden nämligen vara sprickig eller porös, innehålla stora mängder av vätska och inte ha för långt ner till värmen.
-- Romeleåsen sticker upp ur Skånes hjässa som en stor urbergslimpa, vilket ger fantastiska möjligheter på många platser i landskapet. Till exempel ska Sydkraft börja borra i Malmö nästa vecka, säger Leif Bjelm entusiastiskt.
Geotermin är naturvännens dröm. Energin är i princip förnybar eftersom vattnet som använts återförs ner i berget och där värms upp på nytt. Dessutom finns energikällan i enorma mängder och är säker i drift. När väl den dyra prospekteringen och borrningen är gjord blir driftskostnaden mycket låg.
-- Om man kan nöja sig med 50--70-gradigt vatten som sedan värms upp ytterligare, kan man göra borrhål på många platser i landet, säger Bjelm.