Hela tanken med regleringarna inom jordbruket är att skydda de enskilda böndernas ekonomi och i slutänden konsumenterna från stora och oväntade prishöjningar på mat.
Men jordbruket tar ett år i taget. Eller i alla fall en budgetperiod åt gången. Nu är politiken klubbad för sådär tio år framåt och att väga in några framtida klimatförändringar är inte aktuellt.
-- Att reglera marknaden utifrån väder och vind är ju jättesvårt, det går ju inte, säger Bengt Jonsson på Jordbruksverkets marknadsenhet.
Däremot vill EU nu se till att årets mindre spannmålsskörd inte ska leda till prisspekulationer. Det har talats om en särskild skatt för export utanför unionen eller att dra in exportbidragen för att få spannmålen att stanna inom EU och på så sätt slippa priskrig.
Utan exportbidrag kan Sveriges försäljning av havre till USA:s kapplöpningshästar komma att gå sämre i år.
Men EU försöker annars att skydda sina bönder.
På samma sätt som böndernas överskott köps in släpps nu spannmål ur de lagren för att inte priserna ska stiga ohejdat vare sig i böndernas verksamheter eller i nästa led i butikerna, förklarar Jonsson.
I år har också torkdrabbade bönder börjat få sin arealersättning utbetald redan nu mot normalt i november och för att spara in på foderspannmål har kött- och mjölkbönder fått släppa sina djur på bete på marker som egentligen skulle ligga i träda.
-- Blir skörden normal nästa år fylls ju lagren på igen. Då tillkommer även nya EU-medlemmar, stora jordbruksländer som Polen, Ungern och Tjeckien, säger Jonsson.
Hos regeringens jordbruksdelegation i Bryssel påpekar man att de 92 miljoner ton vete EU producerar som sin största gröda ändå bara står för en sjättedel av världens veteproduktion.
Regnoväder eller frost i stora jordbruksländer som USA och Australien är vad som verkligen skulle påverka priserna.
Tyskland har också flest svin. Landet toppar även EU:s köttproduktion, följt av Frankrike och Spanien.
De länder som producerar mest har samtidigt minst antal lantbruk. I Sverige finns 81 000 lantbruk och inom EU totalt knappt sju miljoner. (TT)
(Källa: Jordbruksverket och Eurostat)