Midsommarens ritual kan svensken rabbla i sömnen. "Maten är serverad", ropar värden från verandan och pekar med isad brännvinsflaska mot sill, gräddfil, hackad gräslök och kastrull med ångande nykokt färskpotatis på rutig bordsduk.
På väntan i köket står jordgubbar i kartonger märkta "Svenska bär".
Gästerna strömmar till, kvinnor och barn med blomsterkransar i håret och skira sommarklänningar, män i ljus skjorta med slips på svaj eller i småskrynklig t-tröja.
Då faller dagens första regndroppe, snart följd av fler. "Nääe, det är väl typiskt, nu får vi duka inne i år igen".
Det är annars torkan och värmen veckorna före midsommar som vi kan tacka årets billiga jordgubbar för.
I Skåne, med Sveriges största jordgubbsmarker, mognade bären redan i pingst, två veckor tidigare än normalt, enligt Berit Tannergren, ordförande i bärsektionen av Gröna näringens riksorganisation (GRO).
-- Utan tvekan kommer också säsongen att sluta tidigare. Tillgången har redan börjat sina och i juli får vi nog färre jordgubbar än vi är vana vid. Plockningen upp till Norrlandsgränsen har kommit igång, men de arealerna är mindre än i söder, säger Tannergren.
Hon tror att det också kan höja de skånska lågpriserna runt 15 kronor litern till 20--25 kronor som priset är i Tannergrens hemtrakter i Uppsala.
Svenskarna är storkonsumenter av jordgubbar och äter två-tre kilo per person och år. Varje år skördas 20 000--30 000 ton gubbar på Sveriges närmare 3 000 hektar odlingar som finns från Skåne till Norrbotten.
Färskpotatis är ett annat måste till midsommar. Den sydsvenska kunde mogna i så lagom takt att den nu finns i stor mängd till lågt pris. Den säljs även norr-över där traktens egen potatis inte mognar förrän i juli, berättar Ove Andersson, vd vid Västerbottenpotatis i Umeå.
När årets första knölar skördades i Ängelholm den 9 maj var priset 600 kronor kilot. Men det brukar rasa till runt 60 kronor under de följande tio dagarna, enligt Andersson.
-- I dag kostar nypotatis fem--sex kronor kilot här i Umeå. Det är normalt, men någon butik kan också locka med 98 öre kilot, säger han.
Men sillen som ska till är knappast en uråldrig tradition, säger Ingeborg Borgenstierna, intendent på Nordiska museet.
-- Förr kan det inte ha varit varken kul eller högtidligt att äta sill till midsommar eftersom det åts sill varje dag, säger hon.
Midsommarhelgen kan vara grym också, tycker hon. Det är kärlekens helg då naturen står i sin högsta potens och det ses som lite av skam att vara ensam.
-- "Midsommarnatten är inte lång, men sju och sjuttio vaggor får den igång", citerar hon ur en av museets textsamlingar.
Ingeborg Borgenstierna tror att midsommarfirandet kan förändras framöver genom att invandrare tillför nya ingredienser.
-- Att en tradition kan förnyas visar på dess styrka. Det som förändrats mest hittills vid midsommar är nog att vissa drycker och maträtter blivit ett måste. Förr gällde det bara att dricka och äta, inte så mycket vad och hur.