Liksom i Trustormålet kan fallet bli ett prov på domstolarnas förmåga att hantera mål om komplicerad ekonomisk brottslighet.
Chefsåklagare Mats Mattsson vid Ekobrottsmyndigheten i Malmö har åtalat mannen för grovt bokföringsbrott, grov trolöshet mot huvudman, grov förskingring, grovt skattebedrägeri, grovt skattebrott och grovt bedrägeri.
-- Det rör sig om avancerad brottslighet och jag tycker att vi ganska väl har lyckats kartlägga de olika delarna, säger Mattsson.
-- Min huvudman nekar till brott, säger 48-åringens advokat Bengt Arnerius.
Mattsson har lett det fleråriga utredningsarbetet. Förutom Ekobrottsmyndighetens egen personal har han anlitat specialister utifrån, bland annat från skattemyndigheten och en revisionsfirma.
Förundersökningen är på närmare 1 000 sidor. En lång rad vittnen ska kallas och luntor med skriftlig bevisning ska gås igenom under de mer än 25 rättegångsdagarna fram till jul.
Trots det omfattande materialet tillbakavisar försvaret alla påståenden om oegentligheter.
-- Sakuppgifterna i åtalet är i vissa avseenden korrekta, men åklagaren har dragit felaktiga slutsatser. Jag kan utveckla det, men det tar några timmar, säger Bengt Arnerius.
Till sist är det just argumentationen inför domstolen som avgör. Mats Mattsson säger att hans förberedelser den senaste tiden främst har gällt att presentera de komplicerade sammanhangen så pedagogiskt som möjligt.
-- Ett sådant här mål ställer oerhörda krav på både domare och åklagare. Flera saker kan gå fel. För min del gäller det att satsa extremt mycket på att förklara för rättens ledamöter så att de verkligen begriper hur jag menar att brotten har gått till.
Mats Mattsson menar att det kan diskuteras hur pass väl det svenska domstolsväsendet är anpassat för att hantera avancerade ekonomiska mål. Han säger att den svenska domarkarriären skapar duktiga juridiska tekniker, men skulle vilja att domare i den här typen av mål också har läst ekonomi och kanske arbetat som konkursförvaltare eller på en Ekobrottsmyndighet.
När det gäller nämndemännen ser han gärna ett större inslag av folk med ett "kvalificerat sunt förnuft".
-- Inte nödvändigtvis ekonomiska experter, men gärna människor med erfarenhet av eget företagande, säger han.
Han menar att nämndemän med den bakgrunden skulle kunna föra resonemang kring hur gärningsmannen har tänkt och varför han gjort på ett visst sätt. De reflektionerna kunde bli en tillgång för båda parter i rättsprocessen.