- Den kraftiga ökningen kan bero på att fler svenskar växlade in stora belopp inför övergången till euro. Vi märkte en rejäl ökning av antalet anmälningar under hösten, säger Hans Öhlander, statistikansvarig vid finanspolisen, till Sydsvenska Dagbladet. Men det ökade antalet anmälningar har inte gett ett ökat antal brottsutredningar. Den nya lagen om penningtvätt har visat sig vara ett trubbigt instrument i kampen mot ekonomisk brottslighet. Enligt lagen skall banker, växlingskontor och andra finansinstitut anmäla varje penningtransaktion på över 110 000 kronor som kan misstänkas ha kopplingar till kriminalitet. Under det senaste året anser sig finanspolisen ha fått in väl mycket anmälningar. Växlingskontoren har fått mer att göra och de har svårt att avgöra om det är pengar från kriminalitet som växlas. Den våg av falska sedlar som finanspolisen förutsåg i slutet av förra året uteblev. I stället kom antalet beslag av falska sedlar i fjol att halveras - från 8 394 beslag under 2000 till 493 under förra året. Av beslagsstatistiken från finanspolisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL framgår det att D-marken gick om dollarn som mest förfalskade valuta i Sverige. TT
Anmälningarna om penningtvätt ökar
4 150 anmälningar om misstänkt penningtvätt kom in till polisen förra året. Det är nästan en fördubbling jämfört med år 2000. Ökningen ses dels som en effekt av terrordåden i USA den 11 september, dels som en följd av eurointroduktionen.
Så jobbar vi med nyheter