En chat-kompis kan aldrig bli någon riktig vän, eftersom alla som chattar kan vara anonyma och bara hitta på saker om sig själva för att spela en roll och leka lite för stunden.
Så uttryckte sig de ungdomar som Ulrika Sjöberg intervjuade för sin avhandling. Hon har märkt av att ämnet fått en stark aktualitet de senaste veckorna, säger hon, efter att kontakttjänsterna bland annat på nätsidan Lunarstorm uppmärksammats i tv och tidningar.
Men Sjöbergs erfarenhet är att ungdomar är både kritiska och kloka i sitt förhållningssätt till chatsidorna.
-- De är mycket skeptiska till anonymiteten och sade att de aldrig skulle vilja stämma träff med någon kontakt från nätet, säger hon till TT.
Sjöberg trodde först att ungdomarna chattade just med avsikt att göra nya bekantskaper, men fick svaren att det enbart handlade om en kul grej och ett tidsfördriv. Tanken med chattandet var inte att bli personlig, visade det sig. Samtalsämnena var allmänna och kretsade kring skolarbete och tv-program.
-- En del kunde tänka sig att lämna ut sitt mobiltelefonnummer som ses som mer anonymt än hemnummer och adress, men samtidigt ger möjlighet att fortsätta chatta via till exempel SMS.
Anonymiteten och chansen att få ljuga lite gjorde att ungdomarna uttryckte olika drömmar. En hade bott i Paris några år, en annan jobbade inom sitt drömyrke. Och eftersom man ljuger själv, och förutsätter att alla andra också gör det, är det ingen idé att träffas, resonerade ungdomarna. En sådan relation kan aldrig skapa förtroenden.
En pojke i sjätte klass svarade: "Nej, aldrig i livet, det kan ju vara en pedofil", på frågan om han kunde tänka sig att träffa en chat-kontakt.
Sjöberg har undersökt medievanorna inte bara vad gäller Internet, utan även dataspel och tv, bland pojkar och flickor i åldrarna 8--9 år, 12--13 år och 15--16 år. Hon har skickat enkäter eller personligen intervjuat drygt 1 100 barn och unga i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lödöse, Karlstad, Hällefors och Vagnhärad.
Användningen av Internet ökar med åldern. De yngsta höll sig mest till dataspelen, som de ägnade sig åt i snitt 50 minuter per dag. Här fanns också tydliga könsskillnader där pojkarna spelade krigsspel, ofta i grupp, medan flickor satt ensamma med pedagogiska spel eller äventyrsspel.
Men än så länge är det tv:n som dominerar i mediekonsumtionen. Sjätte- och niondeklassarna tittade på tv i snitt två och en halv timme om dagen, medan surfandet på Internet blev i snitt 18 minuter per dag.
-- Tv har en särställning i hemmet, något för familjen att samlas kring och med program som ger samtalsämnen i skolan och även på chatten, konstaterar Ulrika Sjöberg.
Att nya elektroniska medier blivit tillgängligare har ännu inte heller slagit ut papperstidningen eller boken bland de unga, enligt Sjöberg.
-- Fortfarande vill de titta i tidningen vid frukostbordet eller läsa en bok i sängen på kvällen.