Detta kan inte hjälpas upp av att u-länderna genom fiskeavtalen får intäkter i utländsk valuta, anser Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) i sin analys av de samhällsekonomiska effekterna av EU:s fiskeavtal.
De styrke- och intresseförhållanden som råder mellan parterna innebär också en uppenbar risk för att u-länderna säljer sina resurser för billigt, samtidigt som de saknar kunskaper att bedöma hur hårt vattnet kan fiskas utan att beståndet minskar.
Enligt SLI går fiskeavtalen emot det EU-beslut som säger att all EU-politik ska vara samstämmig med utvecklingspolitiken gentemot u-länder.
EU använder en fjärdedel av utgifterna för sin gemensamma fiskeripolitik till att köpa fiskevatten till unionens fiskare. Köpen görs framförallt i u-länder.
Avtalen gör att EU kan minska belastningen på sina egna redan hårt belastade fiskevatten utan att behöva dra ner sin fiskeflotta.
SLI är en statlig myndighet med säte i Lund som gör ekonomiska analyser inom livsmedels- och jordbruksområdet för underlag vid politiska beslut.