Den 26 november bestämde sig fyra Linköpingsbor, 17, 19, 25 och 37 år gamla, för att åka till Motala. Det enda som tycks ha förenat det udda gänget var det gemensamma suget efter hasch - och behovet av pengar att finansiera missbruket med.
Både 17-åringen och 19-åringen berättade under rättegången att alla fyra var införstådda med att syftet med Motalaresan var att genomföra ett rån.
- Vi pratade i bilen om att vi skulle göra ett rån. Alla visste vad som skulle hända, sade 17-åringen, som ytterst fåordigt och motvilligt svarade på kammaråklagare Wilhelm Storcks frågor.
19-åringen var desto mer talför och berättade ingående om sin roll.
- Det kom upp ett förslag att vi skulle råna. Jag tyckte att det var en bra idé. Jag tänkte inte på att någon skulle fara illa.
Klockan 19.30 gick 17-åringen och 19-åringen in på Östenssons på Ekön i Motala. 25-åringen stannade utanför butiken, medan 37-åringen väntade i bilen. I kassan satt en ung, ensam kassörska.
- Jag såg att dörren öppnades och att två personer gick rakt mot mig. De hade luvor på sig. "Vad håller ni på med", sade jag.
Rånet blev en omskakande upplevelse för kassörskan:
- Efteråt frös och skakade jag. Jag fattade inte vad som hänt.
Rånarna kom över 6 000 kronor i kontanter och tre paket cigaretter. Enligt 19-åringen tänkte kvartetten råna ytterligare en butik i Motala.
- De andra ville också ha pengar. Själv var jag nöjd för tillfället. Jag tyckte att det räckte med ett rån.
En och en halv timme senare - efter en paus där det röktes hasch - kom kvartetten fram till Hemköp i Ljungsbro. Denna gång rusade 17-åringen, 19-åringen och 25-åringen in. Affären var full med kunder när 19-åringen närmade sig kassörskan bakifrån och viskade i hennes öra: "Ge mig pengarna så ordnar sig allt". Enligt kassörskan tog 19-åringen, som enligt egen utsago var rejält flummig av narkotika, ett grepp runt hennes hals.
- Jag fick ingen luft, sade den unga kassörskan i går.
Denna gång blev bytet drygt 4 000 kronor.
Tio minuter senare tog rånturnén slut i en hastigt improviserad polisspärr i Tiftrondellen.
19-åringen förklarade att han var tacksam över att ha blivit gripen och bad i går kassörskorna om ursäkt.
- Jag är glad att jag sitter här, sade 19-åringen och syftade på att han nu fått en chans att bryta sitt haschmissbruk.
De tre övriga åtalade verkade inte fullt lika tacksamma. 25-åringen erkände bara att han var med när Hemköp rånades. 37-åringen, som förekommer under 40 avsnitt i belastningsregistret, försäkrade att han inte alls var inblandad i några rånplaner.
- Det var meningen att vi skulle köpa röka (läs hasch). Det var inget snack om några rån, sade 37-åringen.
I sitt slutanförande ansåg dock åklagaren att 37-åringen hade ett stort ansvar för det inträffade.
- Han var medveten om vad pojkarna skulle göra. Han har i viss mån utnyttjat dem, sade Wilhelm Storck och avfyrade följande salva mot 37-åringen:
- Han sitter och ljuger tingsrätten rätt upp i ögonen. Han har ingen trovärdighet.
Om åklagaren får som han vill kommer 37-åringen att dömas till fängelse i tre och ett halvt år. 25-åringen och 19-åringen bör dömas till fängelse i tre, respektive i två år, enligt åklagaren. 17-åringen är för ung för att dömas till fängelse och bör få skyddstillsyn.
De fyra försvarsadvokaterna ansåg inte att rånen var fullt så allvarliga och argumenterade för betydligt lindrigare domar.
- Rånen var inte speciellt välplanerade. Det i Ljungsbro var amatörmässigt, sade Hans-Christian Renström, som försvarar 17-åringen.
Samtliga åtalade utom 17-åringen får invänta domen, som avkunnas den 4 januari, i fängsligt förvar.