När Hans Hagman blev sjukskriven en längre tid från sitt jobb som lantarbetare fick han en smärre chock när hans sjuk-ersättning räknades fram. På grund av att han är kontaktperson, och för det får en ersättning på 475 kronor i månaden före skatt, minskas hans sjukpenning med en fjärdedel.
- Vi har fyra nivåer för minskning av sjukpenningen, om den sjukskrivne har någon arbetsinkomst. De är en kvarts, halvt, trekvarts eller helt minskad sjukpenning, säger Lena Hallberg, försäkringskonsult på försäkringskassan i Östergötland.
Bedömningen görs utifrån den försäkrades arbetsinsats. Förtroendeuppdrag som till exempel god man, övervakare eller kontaktperson jämställs med förvärvsarbete.
-- Man utför ett arbete och det innebär ju att man inte är helt arbetsoförmögen, säger Lena Hallberg.
Kan man rent teoretiskt tjäna 10 000 kronor på tre timmars arbete och ändå bara bli av med 1/4 sjukpenning?
-- Vi bedömer om inkomsten är rimlig för arbetets omfattning.
I det här fallet rör det sig om ett förtroendeuppdrag av samhällskaraktär.
-- Sysselsättningar har likställts med arbete och våra normer har följts.
För Hans Hagman har upptäckten av de här reglerna gjort att han avsagt sig sitt uppdrag som kontaktperson.
- Ska jag ringa och säga upp mitt uppdrag varje gång jag blir sjukskriven? Jag blir så tjurig på det här. Samhället skriker efter folk som kan ta sådana här uppdrag och när man är just och ställer upp får det sådana här konsekvenser, säger han.
Hans fru Ann är god man för en person, ett upp- drag hon inte lämnat ännu.
-- Det här drabbar ju alla som har förtroendeuppdrag om man blir sjukskriven längre än de tre veckor man får sjuklön från sin arbetsgivare, säger Hans Hagman.
Det blir fler och fler som hör av sig till försäkringskassan och undrar över de här schablonmässiga avdragen, berättar Lena Hallberg, och det går att överklaga besluten till länsrätten.
- Ingen som har haft sjukpenning har gått vidare, men flera som har sjukersättning (förtidspension) har gjort det. Vi har förtydligat våra regler för våra handläggare de senaste månaderna. Kanske är det så att handläggarna förbättrat sig i arbetet och blivit tydligare, och att fler försäkringstagare därför har märkt av detta, säger hon.
Enligt utredare Eva Sylwander på Riksförsäkringsverket pågår för närvarande inget arbete för att förändra avdrags- reglerna. När sjukförsäkringsutredningen kom med sitt slutbetänkande år 2000 hade man ett förslag att "förfina" avdragnivåerna från en lägsta gräns på tjugo procents och sedan en steglös ökning beroende av den arbetsinkomst den sjukskrivne hade.
- Förslaget remissbehandlades och vi tillstyrkte principiellt förslaget. Men vi kunde inte ta oss an det då eftersom det stora nya pensionssystemet just då skulle träda i kraft, säger Eva Sylwander.
Det har nu gått flera år sedan dess men ännu har inget gjorts i ärendet.
- Frågan vilar hos (social) departementet, säger Eva Sylwander.
Det finns svårigheter med att exakt bedöma hur mycket en sjukskriven kan jobba under sin sjukskrivning.
-- Det är svårt ur en medicinsk synvinkel men som det är nu med kvartsandelarna stimulerar det inte folk att gå upp i arbetstid eftersom man kan förlora pengar i de här fasta stegen, säger Eva Sylwander.
Men det är värt att notera att det förslag som nu ligger i träda på departementet, och startar vid tjugo procents avdrag, knappast ger personer med lågbetalda förtroendeuppdrag några större förändringar i sjukersättningen jämfört med idag.
När det gäller sjuklön, det vill säga de tre veckor då arbetsgivaren betalar sjukpenningen, är systemet steglöst och eventuellt intjänade pengar dras av proportionellt mot ersättningen.
-- När det gäller sjukersättningen (tidigare förtidspension) kan man tjäna upp till en åttondel av den i inkomst men ändå få full ersättning, säger Eva Sylwander.
Men för Hans Hagman spelar den här sifferexercisen ingen roll. Han har avsagt sig sitt förtroendeuppdrag och kommer inte att ta något nytt.
-- Jag har inte råd helt enkelt, säger han.