Som Corren berättat i tidigare artiklar om Ljungsbro, vill många bo och leva där men arbetstillfällena på orten är inte lika många som förr. Några startar nytt. De befintliga känner konkurrensen från expanderande köpcentrum och stormarknader.
Ljungsbro delar detta med många andra mindre orter.
En del Ljungsbrobor när fortfarande en förhoppning om att åter göra orten till egen kommun. Ett tag fanns till och med en studiecirkel som undersökte möjligheterna. Andra menar att det är orealistiskt, att det är bättre att förbli en del av Linköping och satsa på att påverka och föra fram orten kraftfullt i stadshuset.
Kommunen har en stor chans att rädda och till och med föra fram orter som Ljungsbro, anser Reinhold Castensson, professor i geografi och forskare i regional utveckling på Tema Vatten på Linköpings universitet.
Men i så fall är det nu som kommunen ska reagera och satsa på husbyggnad och marknadsföring - inte om tio år.
Idag präglas vårt samhälle av rörlighet. I genomsnitt rör sig varje person 4,5 mil varje dag, året runt. Det betyder att mindre orter, som just Ljungsbro, är utsatta för konkurrens.
Inom radien på 4,5 mil finns Motala, Tornby köpcentrum, Linköpings city och nästan också Norrköping.
Även företag rör sig, till större städer inom landet, till andra länder och andra världsdelar. De flyttar otroget runt och lägger sig på de ställen som just då passar deras kostnadsstruktur bäst.
Det har drabbat bruksorterna hårt. Det var annorlunda när företagen var familjeföretag. Då rådde ingen diskussion, då etablerade man sig på bostadsorten.
I Ljungsbros fall har det stora företaget faktiskt gjort annorlunda. Cloetta ligger kvar, även efter att man gick ihop med Fazer.
Kanske just tack vare sammanslagningen; annars hade Cloetta troligen flyttat, gissar professor Castensson.
På sikt är de runtflyttande företagen olyckliga för mindre orter. I globaliseringens tid tävlar Ljungsbro med billiga polska och ungerska samhällen om etableringar.
Så, får dessa mindre samhällen finna sig i att bli sovstäder där folk bor, men ingen arbetar?
Nej, säger Reinhold Castensson, de får bli produktionsorter.
-- Där har de en stor överlevnadschans. De små orternas fördelar är den goda sammanhållningen, den stora uppbackningen. Där har bruksorter en konkurrensfördel mot till exempel Sydostasien eller Ungern eller Slovakien, där det inte är så lätt att starta företag, säger han.
I längden är det kompetent arbetskraft på orten där etablering ska ske som räknas. Det har företagen visserligen förstått, tycker Reinhold Castensson.
-- Men jag tycker mig se att de prövar sig fram. De flyttar olika enheter i företaget till olika länder och prövar hur det går där.
Som exempel tar han textilindustrin, som från Sverige flyttade delar av sin produktion till Portugal som var ett låglöneland. Det är det inte längre - så nu har textilindustrin flyttat till Sydostasien. Verkstadsföretag flyttar till Baltikum och plastindustrier flyttar till forna Östeuropa för att se hur det lönar sig.
Orter som Ljungsbro och kommuner som Linköping kan agera för att hindra företagsdöd på små orter, enligt Reinhold Castensson. Verktyget är bra bostäder.
-- Och bra skolor. Jag kan inte nog understryka det, säger han.
Han talar om marknadsföring, att använda sig av värden som bostäder, skolor, närhet till natur och lugn, kulturhistoria, sammanhållning, trygga och säkra miljöer.
-- Det attraherar nyckelkompetensen inom arbetslivet.
På universitet i Östergötland utbildas kompetent arbetskraft hela tiden. Men efter utbildningen lämnar de Linköping. Det beror på bristen på bostäder, anser Reinhold Castensson. I Linköping byggs en del nytt, men ofta dyra bostadsrätter. Dessa köps av 55-plussare som säljer villor i till exempel Hjulsbro.
-- Men det ökar inte tillgången på villor. Inga unga nyutbildade har råd att köpa de där dyra villorna idag, säger professorn.
Han vill se ett nytt socialt byggande, ett nytt egna hems-tänkande, villor till normala priser, med inbakat utbyggnadslov när de unga familjerna så småningom växer.
-- Det är för få aktörer som bygger i Linköping. Fler mindre borde släppas fram. Det behövs ytterligare tre-fyra
Cocozza, säger
Reinhold Cas-
tensson.