Efter 20 år med loppisprylar i tankarna nästan dygnet runt har makarna Hammarström bestämt sig.
De drar sig så smått tillbaka från scenen där de lagt ned både själ och hjärta.
– Vi har hållit på med det här så länge nu att det får räcka. Vi vill få tid över för annat, till exempel resor med vår husbil som vi köpte förra året, säger Bosse och öppnar dörren till huset där han och Ulla tillbringat en stor del av sina liv de två senaste årtiondena.
I den gamla kåken från 1930-talet, byggd för att härbärgera nykterhetsorganisationen IOGT-NTO, finns tusen och åter tusen småprylar i form av prydnadssaker, husgeråd, böcker, leksaker och mycket, mycket annat...
Att Ulla, 68 och Bosse, 75, helt ideellt byggt upp en hjälpverksamhet där alla pengar från loppisförsäljningen oavkortat gått till tre barnhem, ett äldreboende och ett utslussningshem för före detta fängelsekunder i Estland har fått många att öppet uttrycka sin beundran för parets arbetsinsats och vilja att hjälpa människor i en utsatt livssituation.
– Vi får ofta höra glada tillrop från folk som kommer hit och fyndar och från de som skänker saker till oss. Visst känns det bra att kunna göra en insats för de som har det svårt och besvärligt i livet, säger Ulla och tänker på alla de ungdomar i Estland som lever utan föräldrar eller har en mamma eller pappa som missbrukar alkohol eller narkotika i så stor utsträckning att de är oförmögna att ta hand om sina barn.
Minst en gång om året har Hammarströms rest till Estland med hjälpsändningar i form av kläder, tvättmedel, hygienartiklar och leksaker.
– Vi har också haft med oss pengar från försäljningen. De som ansvarar för verksamheten där borta har fått handla sådant som man ansett vara mest nödvändigt. Det har varit en garanti för att pengarna har använts på bästa tänkbara sätt, säger Bosse.
I helgen är sista gången som loppis i Gullberg håller öppet för allmänheten (fredag, lördag och söndag)
– När vi stängt på söndagen kommer fyra personer från Estland att tömma lokalerna på det som finns kvar. Man tar med sig alla grejer tillbaka för att ordna egna loppmarknader, förklarar Ulla och berättar att hon och Bosse tänker fortsätta på den inslagna banan, fast i betydligt mindre omfattning.
– Det blir väl ett och annat bakluckeloppis i framtiden, skrattar hon.