Det var sjätte gången uppvisningsracet Fri fart gick av stapeln vid Museihuset Ljungs västra. Första året deltog fyra galoscher. I år var det 24 båtar som var med och visade upp sig. Arrangemanget drog ut lite på tiden eftersom kanalbåtarna tuffade förbi och krävde plats. Men vad gjorde väl det. Publiken verkade inte ha någonting emot att vänta på skönheterna som sedan dånade förbi en och en. Komiska båtar, som Mats Berglunds Duo med en stomme av windsurfingbrädor, lockade till skratt.
Vackra båtar...
Men de vackra båtarna dominerade.
När jag frågar Mathias Strömberg från Tjörn varför han har en gammal träbåt som kräver så mycket jobb, tittar han på mig som om jag vore galen som ens ställer frågan, och säger:
- För att den är det häftigaste man kan ha.
Och visst är hans Östlund från 1926, Nefertiti, en riktig pärla.
- Att åka på en kanal ger en speciell fartkänsla, det är ju så smalt, säger Mathias Stömberg.
Jan Sundstedt från Linköping fick ett smärre motorproblem med sin Speedy, "vågornas gocart", och blev ståendes vid flytbryggan.
- Den vill inte varva som det är tänkt, så jag får inte upp någon fart.
...och sjösäkra
Det var Jans far Åke Sundstedt som konstruerade ungdomsbåten Speedy 1960. Just den här Speedyn byggdes någon gång på 60-talet. Eftersom Jan kommer från en båtkonstruerarfamilj har han haft flera båtar av samma typ genom åren.
- De är faktiskt riktigt sjösäkra. Vi buskörde mycket på 60-talet!
Jan Sundstedts barn var också med i racet, med familjens Cyklon V, även den Åkes konstruktion.
Arrangören och speakern Anders Waerneus var lite extra stolt över att kunna presentera den långlinjerade Laila bland deltagarna, en Östlund från 1935.
- Den var den mest påkostade snabbgående båt som byggts i Sverige, och gick i hela 42 knop, berättar Anders Waerneus.
Men båten bytte ägare många gånger, och från 1962 har den stått på land och förfallit. Dock klarade Laila livhanken, och förra året räddades hon av en den nya ägaren Bosse Rönnbäck som nu har sett till att hon är lika vacker som hon var 1935.