Elisabeth Naess kommer hålla öppet under Östgötadagarna.
Elisabeth Naess växte upp i små byar i Småland. Med en pappa som postmästare fick hon flytta en del innan hon hamnade i Vimmerby och efter det Göteborg. Där fick en väninna med sig Elisabeth på en kvällskurs i keramik.
Efter några år i Göteborg, där hon hann jobba både i butik och som receptionist, köpte hon och hennes man Tommy ett stort hus utanför Ulrika. Där bodde de i 25 år tills de en dag kom hem och såg att huset hade brunnit ner och det fanns bara två skorstenar kvar.
– Det var då vi hittade det här huset, säger Elisabeth som sitter i sin trädgård.
Det var efter branden som Elisabeth hittade tillbaka till keramiken.
– Jag tänkte att jag skulle unna mig något. Det blev en drejskiva och ett växthus.
Sedan dess har keramik varit ett stort intresse och nu också hennes jobb när hon inte jobbar deltid som trädgårdsmästare i Linköping.
– Jag öppnade min butik i påskas och har nu ett skyltfönster i Linköping där jag ställer ut mina saker. En del har sett min keramik där och vill komma hit för att köpa.
I butiken fylls det hela tiden på med keramik.
Elisabeth vill hela tiden utvecklas mer inom keramiken. Hon jobbar i längre pass och experimenterar en del.
– Jag har börjat göra egen glasyr. Jag tar aska från vår kamin och blandar med torr lera och vatten. Jag experimenterar mig fram, säger Elisabeth och visar några koppar med egengjord glasyr av aska.
– Vissa blir lite för knottriga och andra lite röda så man får jobba tills man är nöjd.
Verandan är full med vaser och hottinotter.
Stenrik blir man inte på keramik menar Elisabeth, men det är inte heller därför hon håller på med det.
– Vi håller nere våra utgifter. Det är en lyx att ha sin egen keramikstudio i sitt hem.
Elisabeth är nöjd som livet ser ut nu när hon får ägna sig åt sina favoritsaker på arbetstid.
– Jag jobbar 60 procent med trädgård och resten med keramik. Jag kan arbeta i mitt nattlinne till långt in på eftermiddagen.
Några av alla hottinotter som Elisabeth Naess har gjort.
Vad är det du gillar med keramik?
– Jag gillar materialet, leran. Den är så härlig. Man kan inspireras från naturen. Jag brukar göra hottinotter. Det är som lerspiror som ser ut som frökapslar. Googlar man hottinotter så kommer jag upp, säger Elisabeth och skrattar.
Något annat som Elisabeth gillar med keramik är att alla objekt blir så olika.
– Glasyren är så levande. När objekten är i ugnen, i över tusen grader, vet man inte hur de kommer se ut sen. De är så oförutsägbara. Det är som lilla julafton när man får öppna ugnen.