De utpekade utbildningarna ligger inom humaniora, bland annat språk (spanska, tyska, franska), socialantropologi samt kandidatprogrammet i slöjd, hantverk och formgivning. Vidare föreslår utredarna Johan Wärnström och Jörgen Tholin att universitetet både ska avbryta antagningen till och avveckla flera ämnen inom ämneslärarutbildningen. Det handlar om franska, spanska, tyska och textil-, trä- och metallslöjd.
Den främsta orsaken är ett sjunkande intresse för humaniora-ämnen. Något som inte bara gäller för Linköpings universitet, utan för hela Sverige.
Utredarna påpekar också att ett antal utbildningar och miljöer med humanistisk inriktning i Linköping länge har kämpat med dålig ekonomi. Trots åtgärder och extraresurser så har utvecklingen inte kunnat stoppas. De anser inte att krisen går att osthyvla sig igenom, utan förespråkar nedläggningar.
– Det har skett ett omfattande saneringsarbete under senare år. De är så slimmade att ytterligare ”osthyvlande” skulle göra mer skada än nytta, säger Jörgen Tholin i en kommentar till rapporten på Linköpings universitets intranät.
Utredarna vill också utveckla vissa områden. Som fler tvärvetenskapliga och problemorienterade inslag i utbildningarna, samt distansutbildningar, och kurser kopplade till arbetslivet. Man föreslår också en utveckling av den befintliga språkverksamheten.
Resultatet skickades nyligen till rektorn och berörda chefer. Ett av förslagen är att lägga ned utbildningar, ett annat är att lägga ned hela institutioner och bland annat skapa en ny stor institution för humaniora och samhällsvetenskap.
– Vi har läst utredningen med stort intresse, men det betyder inte att vi gör som utredarna säger. Vi behöver bilda oss en egen uppfattning av utredningens resultat för att kunna fatta beslut, säger Karin Axelsson, dekan på filosofiska fakulteten när redaktionen når henne på telefon.
Hur ser du på slutsatserna?– Det är förstås bekymmersamt att vi har haft dålig ekonomi på vissa områden. Den här utredningen behövs för att profilera och stärka humaniora-ämnen på universitetet. Vi ska satsa på rätt ställen.
Ska verkligen söktrycket få bestämma?– Söktrycket på utbildningarna är en viktig faktor, men man kan inte bara låta hårda data bestämma. Det finns mjukare faktorer också som kvalitet på utbildningen. Det är inte alls säkert att vi kommer fram till samma slutsatser. Men att vi behöver göra något är vi nog ganska säkra på, säger Karin Axelsson.
Vad betyder förslagen för de anställda?– Det är för tidigt att säga. Vi gör en egen analys. Blir det förändringar så handlar det kanske snarare om att flytta kompetens.
Jörgen Nissen, dekan inom utbildningsvetenskap, säger så här:
– Blir det som de föreslår så får det allvarliga konsekevenser för lärarutbildningen. Det vore beklagligt om det skulle sluta i det. Vi måste analysera det här. Men i huvudsak är problemet att vi har få studenter på de här utbildningarna och höga kostnader för att bedriva utbildning. Vi kan ju tänka ut bra utbildningar, men vi måste ha studenter också. Det är något i det här som inte lockar, och det är ett problem som i princip hela västvärlden tampas med.
Den 14 december ska cheferna komma tillbaka med ett förslag på åtgärder, baserat på en analys av utredningens resultat. En eventuell avveckling ska inte påverka redan antagna studenters studiegång.