Lärarlönesatsning, heltidsmentorer, arbetsmarknadssatsningar och LSS, (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), är frågor där hon tycker att hennes parti haft framgångar i Allianssamarbetet.
– Men det handlar också om att vi i Alliansen har samsyn kring många frågor.
När det gäller satsningen på heltidsmentorer hävdar hon att den redan har haft effekt på de skolor som infört tjänsten. Tanken är att lärarna ska få mer tid till undervisning. Något som är viktigt för eleverna men också för att kunna rekrytera fler lärare.
En annan viktig fråga rör skollokaler – eller avsaknaden av dem – och nu pågår ett arbete för att öka samverkan mellan både förvaltningar och kommunala bolag.
– Lokaler till våra elever är en högst prioriterad fråga. Vi vet att elevantalet ökar och det gör att vi måste samarbeta.
Hon nämner också Liberalernas vilja att få till ett idrottsgymnasium i Linköping. Ett gymnasium som blandar både yrkesinriktade och högskoleförberedande program.
När det handlar om ekonomi har Alliansen fått hård kritik från stora delar av oppositionen. Trots att besparingar drabbar alla nämnder nästa år – även skolan – så hävdar Åsa Wennergren att skolan är, och ska fortsätta att vara, prioriterad.
– Politik är att prioritera och jag ser det som att vi har valt att prioritera annorlunda än oppositionen. Vi vet att intäkterna kommer att minska i förhållande till kostnaderna. Det påverkar allt och då krävs det prioriteringar.
Hon tycker inte att det som skrivits om neddragningar på Skäggetorpsskolan ger en rättvisande bild.
– I grunden handlar det om elevantal. Det är först till våren vi ser hur stort elevantalet blir kommande höst. Men annars är Skäggetorpsskolan den skola som fått mest av grundbeloppet och mest av statsbidragen och är också den absolut personaltätaste skolan i Linköping.
Blickar Åsa Wennergren framåt så är skolan fortsatt viktig. Målet med det är självklart att höja resultaten, att alla elever skall nå målen. Hinder för det är bland annat skolsegregeringen i grunden handlar om sådant som bostadssegregering.
Just studiero är den svenska skolan inte särskilt bra på konstaterar hon, och refererar till den senaste Pisaundersökningen.
Året som gått har – som hon påpekat – handlat mycket om att Liberalerna återigen är ett Alliansparti. Hon tycker inte att omställningen varit särskilt svår. Det handlar om att ge och ta, säger hon.
Internt inom Liberalerna har det också hänt en del under det gångna året. En starkt profilerad liberal ledamot, Michael Cocozza, gick emot Alliansen och lade ner sin röst när det var dags för budgetomröstning inför 2020. Efter detta uteslöts han från Allianssamarbetet. Men bara från detta, understryker Åsa Wennergren.
– Michael är med i Liberalerna och han är med i allt som inte rör Alliansen. Det var ett gemensamt beslut, men det är viktigt att betona att han fortfarande är med i Liberalerna.
Att Liberalerna på riksplanet har det svårt, är tråkigt men påverkar egentligen inte partiet i Linköping, enligt Åsa Wennergren. Även om, som hon säger, det inte går att sia om vad som ska hända framåt, verkar hon positiv till Liberalernas framtid i svensk politik.
– Nu har vi en ny partiledare och hon måste få tid på sig att komma in i sin roll. Vi har också fått ett nytt partiprogram. Jag tror det kommer att hända saker. Liberal politik behövs.