Tidskriften Dagens medicin utser sedan flera år landets Bästa sjukhus i tre olika klasser – universitetssjukhus, mellanstora och mindre sjukhus.
Av landets sju universitetssjukhus hamnar Linköping i år på fjärde plats. I topp hamnar Universitetssjukhuset Örebro, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Norrlands universitetssjukhus.
2015 kom Linköping etta på listan, 2016 och 2017 blev det en andraplats, 2018 en tredjeplats och 2019 alltså en plats fjärdeplats utanför "prispallen".
De två tyngsta kategorierna är medicinska resultat och tillgänglighet
Från etta till fyra på fyra år. Varför?
– Framför allt beror det på att andra sjukhus har lyft sig, säger Stefan Franzén, medicinsk direktör på Universitetssjukhuset i Linköping. Våra medicinska resultat är stabila och goda, men vi har problem med tillgängligheten, bland annat inom ögonsjukvården som bekant. Fjärdeplatsen var ingen chock.
Ett resultat av för få vårdplatser?
– Ja, det är en viktig parameter där det finns mer att göra. Samt att det tar för lång tid att slussa patienter från akuten till andra avdelningar.
Vad görs åt det?
– När våra ny- och ombyggnader står helt klara kan vi jobba mer effektivt. Dessutom ser vi över hur vi bäst använder våra sjuksköterskor och får dem att stanna hos oss.
När hämtar ni upp placeringen?
– Vi står på prispallen i rankingen 2020 och är etta igen 2021!
När det gäller mellanstora sjukhus leder Västervik ligan i den mycket jämna kampen mellan tolv rankade sjukhus, tätt följt av Värnamo sjukhus. Västervik ligger på tionde plats i medicinsk kvalitet, men på förstaplats när det gäller tillgänglighet.
Vrinnevisjukhuset i Norrköping hamnar i gruppen 13–34, utan inbördes ordning, från att 2015 ha innehaft andraplatsen i sin kategori.
Kategorin mindre sjukhus leds stort av Capio S:t Görans sjukhus med en bra bit till tvåan Oskarshamns sjukhus. Motala lasarett hamnar i gruppen 8–20 sjukhus, utan inbördes ordning.
I Dagens Medicins databas finns underlaget till alla indikatorer som bedömts vid rankningen till Bästa sjukhuset.
Underlaget består av sjukhusens självrapporterade uppgifter som hämtats från nationella kvalitetsregister, Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och regioner och Graviditetsregistret. 176 indikatorer med sammanlagt över 16 000 värden från 61 akutsjukhusen har samlats in.