Sjuk hemma och slut på toapapper? Då kommer här tydliga förhållningsorder från Tekniska verken som tar hand om det Linköpingsborna spolar ner i toaletten.
– Man ska bara spola ner kiss, bajs och toapapper, säger Camilla Johansson, miljöingenjör på Tekniska verken. Toapappret har en egenskap att det ska lösa upp sig, som andra papper inte har, som till exempel hushållspapper och våtservetter. De har långa fibrer som inte löser upp sig i vatten.
Vad händer i systemet om man spolar ner fel papper?
– Det klumpar ihop sig och kan bilda stopp i ledningsnät och pumpstationer. Det kan även bli stopp hemma i toaletten om man har otur.
Har ni mycket problem med detta?
– Ja, från och till har vi det. Vi har också problem med fett i systemet och fett ihop med fel papper bildar en svår sörja i ledningarna. Sedan fastnar det i rensgallret, det första reningsteget i reningsverken.
Varje år spolar Linköpingsborna ner ungefär 1,8 kg skräp per person i toaletterna. 2018 rensade Tekniska verken bort totalt 257 ton skräp, det mesta då felaktiga papperssorter som hushållspapper, pappershanddukar och våtservetter.
Det är alltså stor skillnad mellan toapapper och hushållspapper?
– Ja, jättestor. Man kan testa själv och stoppa ner olika pappersbitar i vatten och röra runt. Då ser man hur toapappret löser upp sig. Hushållspapper är konstruerat för en helt annan funktion, det ska fungera mer som en trasa, hållbar och med bra uppsugningsförmåga. Måste man använda hushållspapper på toa så får man kasta pappret i papperskorgen så som många andra länder gör.
Vad är det märkligaste ni hittar i systemet som Linköpingsborna spolat ner?
– Folk spolar ner mycket. Trosskydd, servetter, plåster, strumpbyxor, gafflar, telefoner, glas, leksaker och id-kort. Fastnar ett par strumpbyxor i en pump så blir det tvärstopp. Folk spolar också ner olika lösningsvätskor som man inte ser med blotta ögat men som är farligt för reningsverket.
Farligt på vilket sätt?
– Systemet kan bli förgiftat. Vi har små mikroorganismer som jobbar med att rena vårt vatten. Det är känsliga små kryp så häller man ner kemikalier eller färger i dem så kan de bli förgiftade. Då fungerar inte reningen och vattnet som vi släpper ut i Stångån blir inte lika rent som det ska vara.
Har ni märkt av några effekter av Corona och sjukare kunder ännu?
– Nej, vi ser inga skillnader, säger Camilla Johansson.