Barn- och ungdomsnämnden var oenig när beslutet om nästa års budget på 3,54 miljarder kronor antogs. Socialdemokraterna har reserverat sig.
Kommunfullmäktige hade redan i maj beslutat om budgetramarna för alla nämnder och lagt generella besparingskrav. Nu är det klart hur nämnden ska hålla sig inom ramarna. Alla skolor får en minskad grundersättning med 0,8 procent, vilket ger en besparing på elva miljoner kronor. Fritidshems grundersättning per elev ska minska med två procent, en besparing på 5,4 miljoner kronor.
Några av de andra kommande besparingarna är: minskning av utvecklingsmedel, 11 miljoner, avveckling av kulturell brobyggarverksamhet, 1,6 miljoner och minskad stödverksamhet tillsammans med socialtjänsten, 1,47 miljoner. Samtidigt satsas det 13,5 miljoner kronor på lärarlöner, tre miljoner på heltidsmentorer och två miljoner på förstärkt elevhälsa.
– Det är en ansvarsfull budget i ett tufft läge. Det är inte alltid att mer pengar löser allt. Vi måste se över hur resurserna används. Vår besparing på en så stor budget är ändå hanterbar. Vi har också satsat på det som är viktigt, säger Erik Östman (M), nämndens ordförande.
Är det rimligt att spara så mycket på fritidshem?
– Det är rimligt, fritidshem hade ett överskott.
Sandra Wahlström, Lärarförbundets ordförande i Linköping, är väldigt orolig.
– Vi har förklarat oss oeniga om budgeten. Det blir svårt att spara så mycket inom fritidshem utan att säga upp personal. Redan nu har Linköping brist på behöriga lärare på fritidshem. Det är en viktig verksamhet som agerar i samspel med skolan, säger Wahlström.
Hon är inte imponerad av satsningarna och ifrågasätter fritidshemmets överskott.
– Underlag för beslut om fritidshem har varit undermåligt. Fritidsverksamhet gick med plus i underlaget, men vi anser att pengarna har bokförts fel. Det finns risk att lönesatsningen leder till högre arbetsbelastning, med tanke på besparingarna, alltså ingen sann satsning. Detta kommer att kosta i framtiden.
Elias Aguirre (S), oppositionsråd och nämndens viceordförande, är också oroad.
– I ett läge där antalet skolbarn växer snabbt, skolpersonalen vittnar om hög press och skolan behöver bli mer jämlik, kan besparingarna få allvarliga följder. Det saknas också ambition att utvidga arbetet med nya yrkesgrupper i skolan för att avlasta lärarna, däribland lärarassistenter, säger Aguirre.