Det har barn- och ungdomsnämnden beslutat på sitt senaste sammanträde. Linköpings nuvarande resursfördelningssystem anses ha parametrar som inte är de mest relevanta för att grundskolorna ska kunna möta alla elever på ett bra sätt. Det gäller framförallt strukturbeloppet – "utjämningspeng" – som nämnden ger till grundskolan enbart utifrån föräldrars utbildningsbakgrund, enligt ett beslut från 2008.
Eftersom skolan har ett kompensatoriskt uppdrag beslutades att strukturbeloppet skulle vara 5 procent av den totala resursfördelningen. Men när strukturbeloppet infördes i Linköpings kommun fanns det inte några analyser gjorda på hur strukturbelopp ska fördelas. Och hittills har det fördelats efter kriteriet föräldrarnas utbildningsnivå. Pengarna gick till skolor med elever vars föräldrar hade låg utbildning, högst grundskola.
– Nu har vi skruvat parametrarna. Tittar man bara på föräldrarnas utbildningsnivå slår det fel. Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram en modell, regressionsmodell, som visar vilken effekt olika bakgrundsfaktorer har på att barnen senare i grundskolan riskerar att inte bli behöriga till nationellt gymnasieprogram, säger Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
Linköping ska införa regressionsmodellen. Den bygger på viktningar mellan parametrarna: vårdnadshavarnas utbildningsnivå och inkomst, invandringsår, kön, ekonomiskt bistånd, familj och bostadsområdets socioekonomiska status.
– Utfallet av strukturbeloppet i den här modellen innebär att fler elever på fler skolor får del av strukturbeloppet. Men vissa andra skolor får mindre, säger Erik Östman.
Elias Aguirre (S), oppositionsrådet och nämndens vice ordförande yrkade att nämnden begär utökad ram för år 2020 för att kompensera skolor som ska få mindre pengar.
– Vi ville att nämnden skulle gå till kommunstyrelsen och begära 3,5 miljoner ur kommunens resursmedel för att skolorna i utsatta stadsdelar inte ska behöva spara nästa år, säger Aguirre.
Men hans förslag avslogs. Aguirre vill inte riva beslutet men han oroas över konsekvenserna.
– Vi ser problem med att resurser till skolorna i några av de mest utsatta områdena minskar med ungefär sju miljoner under ett läsår, varav hälften påverkar år 2020. Det drabbar sju skolor och flera av dem har tagit ett stort ansvar för de unga nyanlända som kommit till Linköping.