Den tydliga bilden av segregationen bland Linköpings sjundeklassare tynger ledande skolpolitiker:
– Sökbilden bekymrar mig. Att elever från våra mer utsatta områden inte söker i samma utsträckning, säger Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.
– Den sociala snedrekryteringen är jättetydlig. Det måste vi ta på allvar så att vi inte skapar en alltför segregerad skola, säger Elias Aguirre (S), vice ordförande.
I en utredning från utbildningsförvaltningen som vi tagit del av syns bilden av segregationen bland Linköpings sjundeklassare då det gäller ansökningar till profilklasser och spetsutbildningar. Idag finns sådana på flertalet skolor och sexor kan till sjuan söka till ishockey, dans, musik, handboll, konståkning med flera områden.
Data från antagningsprocessen visar att endast 11 procent av sexorna i Skäggetorp sökte någon profil eller spetsutbildning till sjuan, och bara en procent av dem blev antagna. Från Bäckskolan i stadsdelen Berga sökte 32 procent av sexorna, åtta procent kom in. Från skolorna i Sturefors, Bestorp, Brokind sökte 81 procent av sexorna, från Ekängen och Tallboda 76 procent, och 39 respektive 34 procent blev antagna.
– Det är inte främst från arbetarhem eller hem där man har utländska föräldrar som man söker till de här utbildningarna, säger Elias Aguirre (S).
Erik Östman säger att sökbara profiler ändå ger en chans för elever att gå på en skola man önskar. Han tror att mer information om sökbara profiler behövs till barn och föräldrar i socialt utsatta områden:
– Sökläget är för dåligt men det har inte med profilernas konstruktion att göra, utan man har inte lyckats skapa det intresse och kunskap som behövs för att eleverna ska våga och vilja söka.
Elias Aguirre vill se mindre specialiserade profiler och inriktningar så att utslagningen inte blir så tydlig:
– På sikt kommer den här situationen att bli ett problem som vi måste lösa. Även om man gör ett fantastiskt jobb på en skola som exempelvis Skäggetorp, som verkligen är en bra skola, så är ju segregationen fullständig, säger han.
I årets skolval lämnades totalt 1 100 önskemål om plats på profiler eller spetsutbildningar. Det finns totalt 384 platser.
Politikerna beställde utredningen för ett år sedan, då uppdraget till utbildningsförvaltningen var att undersöka hur dagens specialiserade profiler kan göras bredare och hur fler profiler kan startas inom fler områden.