Sedan 1994 har asylsökande inte behövt bo på Migrationsverkets anläggningar om de haft möjlighet att ordna eget boende. Tanken var dels att det skulle spara pengar åt staten, dels att de asylsökande skulle gynnas av att komma närmare det svenska samhället och arbetsmarknaden. Drygt hälften av de asylsökande har i dag eget boende.
Men systemet har en baksida. En del stadsdelar och kommuner har fått ta emot en stor andel av de asylsökande, vilket lett till bland annat segregation och trångboddhet där.
Nyligen beslutade riksdag och regering att 32 kommuner ska få möjlighet att hindra asylsökande från att bosätta sig i vad man kallar socioekonomiskt utsatta stadsdelar. De som ändå väljer att flytta dit ska mista sin dagersättning, som ligger på 37–71 kronor beroende på ålder.
I Östergötland har Norrköping och Linköping pekats ut. Socialdemokraterna i Linköping uppmanar nu den styrande Alliansen att ansöka hos Migrationsverket om att Skäggetorp, Ryd och Berga ska omfattas av de nya reglerna.
– Det här är viktigt både för stadsdelarna och för de asylsökande. Att det finns stadsdelar där en stor andel av de boende inte har jobb, där många inte talar svenska och där förutsättningarna för att komma in i samhället är svaga – det är inte bra för någon, varken individ eller samhälle, säger Kristina Edlund (S).
– Att begränsa vart man får flytta är inget litet steg. Jag har själv ändrat mig i den här frågan efter att ha sett vilka följder ebo-lagen (lagen om eget boende) har fått. Ebo skapar segregation, säger partikamraten Elias Aguirre.
Aguirre pekar bland annat på skolor som Skäggetorpsskolan där så gott som alla elever har ett annat modersmål än svenska.
– Då hjälper det inte att ha världens bästa lärare. Vill vi ge barnen goda uppväxtvillkor så kan inte alla asylsökande och nyanlända gå i några få skolor.
Skäggetorp är den stadsdel i Linköping som har högst andel invånare med utländsk bakgrund. 71,5 procent är födda utomlands eller har två utlandsfödda föräldrar. I Ryd och Berga är det 50,9 respektive 46,3 procent.
Många asylsökande vill bo i de stadsdelarna för att de har släkt, vänner och landsmän där. Är inte det rimligt?
– Jo, jag har full förståelse för att de vill det. Men vi politiker måste ta ansvar för integrationen på lång sikt. Barnen får en bättre skolgång om de går med fler som pratar svenska, säger Aguirre.
Kristina Edlund räknar med att fler skulle bo på Migrationsverkets boenden om dagersättningen dras in i de här stadsdelarna. Men hon ser också risken med att asylsökande kan skriva sig på ett ställe och bo på ett annat.
– Därför är det fler system som måste ses över, som folkbokföringssystemet. Vi kan inte acceptera det parallellsamhälle som vuxit fram med svarta hyreskontrakt och svart arbetsmarknad, säger Kristina Edlund.
– I sådana här områden är hyresvärdarna en nyckel. De ser mycket av vad som händer i husen och kan hjälpa och stötta, men också följa upp vilka personer det är som bor i lägenheterna, tillägger Elias Aguirre.
Både Aguirre och Edlund betonar att det finns mycket som är bra i Skäggetorp, Berga och Ryd.
– Vi tror på de stadsdelarna. Men nu behöver de andrum och möjlighet att planera långsiktigt, säger Aguirre.
– Vi kommer att behöva vända på alla stenar för att bryta segregationen, det här är bara en av dem. Det handlar till exempel också om att bygga bort bostadsbristen, säger Edlund.