Statliga Svevia har börjat se sig om efter en bergtäkt som kan ersätta den nuvarande i Aska, som varit i drift sedan 1998.
I Aska har Svevia nyligen fått tillstånd av mark- och miljödomstolen att fortsätta bryta i ytterligare tio år. Det tillståndet har överklagats till högsta instans, mark- och miljööverdomstolen, av grannar som är oroliga för hur grundvattnet i området påverkas. Ett avgörande där väntas under våren.
Men en ny bergtäkt i Dömestorp behövs även om brytningen i Aska tillåts fortsätta, säger Örjan Wennman, råvaruansvarig på Svevia region öst.
– Tio år är en kort tid när man pratar bergtäkter. En ny täkt behövs för att långsiktigt försörja samhället med stenmaterial. Det brukar ta 2–6 år att få tillstånd till en ny täkt och sedan tar det några år innan den är i full produktion, förklarar han.
Den nya bergtäkten föreslås ligga ett hundratal meter väster om riksväg 23/34, norr om Skeda udde. Svevia har bjudit närboende och andra intresserade till ett öppet samrådsmöte i Slaka skola kl 18–21 på torsdag. Bergtäkten har snabbt blivit det stora samtalsämnet i trakten och många är oroliga.
– Det finns en kraftig opposition mot det här. Vi pratar om att ordna ett stormöte efter Svevias information för att på något sätt kanalisera vår irritation, berättar en granne som vill vara anonym.
Grannen vänder sig mot placeringen av den föreslagna bergtäkten.
– Det är ganska tättbebyggt längs 34:an och här finns många hästgårdar. Dessutom är det nära till Skeda udde där det finns stora planer på att exploatera med fler bostäder. Det vore bättre att lägga täkten några hundra meter längre från riksvägen.
Enligt Svevia är det 400 meter från det planerade brytningsområdet till närmaste bebyggelse, vilket gör att bullerreglerna kan följas. Placeringen nära riksvägen har stora fördelar, menar Örjan Wennman.
– Att ha en täkt längre från en stor väg innebär mer störningar, med intensiva transporter på mindre vägar. Vi har tittat på olika alternativ och tycker att den här platsen är lämplig, säger han.
Svevia pekar bland annat på att kvaliteten på berget är bra – röd, homogen, grovkornig granit – och att platsen ligger nära Linköping. I Linköpings kommun går det åt 175 ton sten i timmen, enligt Wennman.
– Stenmaterialet behövs för att kunna bygga vägar och annan infrastruktur. Linköping behöver den här täkten.
Det finns inga fornlämningar eller skyddade naturområden vid den planerade bergtäkten. Däremot visar en naturvärdesinventering, som miljökonsultföretaget Calluna gjort, att det finns flera saker som måste utredas vidare inför ett eventuellt tillstånd. Flera rödlistade fågelarter har identifierats i området – buskskvätta, gulsparv, sånglärka och ängspiplärka – liksom växten ängsskära. Dessutom finns det 13 odlingsrösen, fyra diken och ett mindre vatten.
En ny anslutning till riksväg 23/34 planeras för transporterna till och från bergtäkten. För att minska bullerpåverkan ska en bullervall utredas.
– Vi vill förvissa oss om att det blir minsta möjliga miljöpåverkan och störningar för närboende. Nu vill vi få in alla synpunkter och fakta om platsen innan vi upprättar vår ansökan. När vi sedan skickat in den finns det en ny chans att komma med frågor och synpunkter, säger Örjan Wennman.
Tillstånd till en bergtäkt utfärdas av länsstyrelsen – eller, om verksamheten bedöms lovpliktig för vattenverksamhet, av mark- och miljödomstolen.