Nuvarande läsår är det första året med nya antagningsregler för skolvalet till årskurs sju, och det stod klart att reglerna för vilka skolor som får starta profiler och hur de får utformas inte var tydliga.

Barn- och ungdomsnämndens politiker vill se fler skolor starta profiler, men på sitt senaste sammanträde beslutade politikerna om vilka riktlinjer som gäller. 

Varje grundskola som vill starta en profil måste ansöka till barn- och ungdomsnämnden, som undersöker hur skolan tänkt lägga upp undervisningen och godkänner eller avslår ansökan.

– Vi har upptäckt att det inte fanns ett bra regelverk för profilerna. Nu har vi styrt upp hur man ska ansöka och hur färdighetstesterna till profilerna ska gå till, säger Erik Östman (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden.

I de nya riktlinjerna slår politikerna fast att tester för de sökande ska vara kopplade till ämnets kunskapsmål och det är utbildningsförvaltningens sakkunniga som avgör vilka elever som blir antagna till profilklasser.

En skola får inte ha fler än 75 procent av alla elever på profilplatser, och skolan får inte heller lägga på för mycket extra undervisningstid så att skoldagarna blir längre, får att få in mer profilundervisning på schemat. 

Ingen skola får heller överlåta hanteringen av färdighetstesterna till någon annan, som en förening eller ett företag.

– De skolor som har befintliga profiler behöver inte söka om sina tillstånd, de som finns idag uppfyller kraven, säger Erik Östman (M).