Fram till 2018 kunde kommunen ordna förhållandevis många feriejobb åt ungdomar eftersom de fördelades inom både kommunal och privat verksamhet. År 2018 blev det runt 900 sommarjobb. Sedan började bestämmelser tolkas annorlunda, så att kommunen inte längre ser sig kunna fördela ungdomar till näringslivet. Dels på grund av ansvar för arbetsmiljö och dels för risk att stötta enskilda. Förra året blev det cirka 350 sommarjobb. I år kan det bli runt 450.
I år delas jobben upp i två grupper, där hälften går till ungdomar som anses ha särskilt svårt att själva finna ett feriejobb. Det kan vara elever i gymnasiesärskolan, eller som på andra sätt kan ha svårt att själva ordna jobb. Den andra hälften går till övriga sökande.
– Vi vill att ungdomar ska få pröva på arbetslivet. Sen vill vi särskilt prioritera den grupp som har svårare att få jobb, säger Åsa Wennergren (L), ordförande i bildningsnämnden.
Nämndens vice ordförande Jonatan Hermansson (S) hade velat ha ett annat utfall när nämnden fattade beslut om sommarjobben. Alla feriejobb borde gå till ungdomar som har särskilt svårt att själva ordna sommarjobb, anser han.
– Nu är jobben ännu färre än för några år sedan, och dessutom ska de delas upp i två grupper. Det blir inte många jobb till de ungdomar som har svårast, säger han.
Åsa Wennergren (L) försvarar beslutet med att unga av olika skäl kan behöva hjälp in på arbetsmarknaden:
– Alla har inte lätt att få sommarjobb med egna kontakter.