Men det mesta tyder på att motionen kommer att avslås. Enligt utbildningsförvaltningen behövs andra prioriteringar för att ge alla elever förutsättning att nå sina mål och att öka likvärdigheten, de råder därför kommunstyrelsen att avslå motionen.
I motionen skriver Birgitta Rydhagen (MP) och Cecilia Gyllenberg Bergfasth (MP), att barn som har föräldrar som är utan jobb eller går helt utan sysselsättning har ett större behov av bli delaktiga i samhället än andra barn. Förslaget de har är att rätten till fritids ska gälla alla barn från 6 till 9 år.
De flesta barn i grundskolans F-3 – 83 procent – är inskrivna på fritids. Det betyder att lite drygt 1 300 barn inte har en plats.Kommunen har inte heller någon skyldighet att erbjuda fritids till den aktuella gruppen barn. Men det finns undantag. En rektor kan bedöma att ett barn har särskilda behov och därför behöver gå på fritids. I dag finns cirka 30 barn som har fritids av sådana skäl.
I Linköping har en pilotstudie genomförts på fyra skolor/fritidshem där alla barn efter överenskommelse fick vara på fritids. Resultatet var blandat. På pluskontot: Bra för integration, språkinlärning och social gemenskap. På minussidan: stora barngrupper, långa dagar och behov av fler anställda. Barnen själva var positivt inställda till att få vara med på fritids.
Om alla barn får rätt till fritids kommer att öka barn- och ungdomsnämndens kostnader mellan 7 till 10 miljoner.