Abdirizak Hassan var timanställd i Linköpings kommun och jobbade bland annat på aktivitetshuset Agora och på Skylten. Han mördades 15 februari i en lägenhet i Skäggetorp. Minnesstunden ordnades av kommunen och på plats fanns flera politiker och tjänstemän som höll minnestal. Några av dem kände inte Abbe, men de har hört gott om honom av hans arbetskamrater.
– Abbe var en del av Agora, av Skäggetorp och av Linköping. Men framför allt var han en del av livet. Han har lämnat ett djupt hål efter sig. Vi ska komma ihåg honom och vi ska komma ihåg vad han brukade säga, sade Karin Olanders, kultur- och fritidsdirektör.
Även om hon inte kände Abbe personligen följde hon honom på Instagram och kände till hur han brann för sitt jobb med ungdomar. Ett fullsatt Agora sörjde sin "kille", både kommunens anställda och Skäggetorpsbor.
– Han var så positiv och glad. Jag blev glad själv när jag var i hans sällskap. När jag hörde att han blev mördad kunde jag inte tro det. Jag var chockad och kunde inte jobba. Jag grät bara och grät, säger Ikram Mohammad som jobbade ett år med Abbe på Agora.
Under minnesstunden grät många. Isak Reinhed från Kulturskolan spelade gitarr och sjöng två låtar vars innehåll passade på beskrivningen på Abbe. Gustaf Appelberg (L), ordförande i kultur- och fritidsnämnden, läste en text skriven av en vän till Abbe.
– Abbe hade stora planer, han ville starta ett företag i Somalia. Han luktade alltid så gott, det var hans grej. Och han var så snäll. En gång fick han två kakor och kom genast och gav en till mig, stod det bland annat i texten som Appelberg läste.
På plats fanns Zakaria Bakal, ordförande i Somaliska kulturföreningen. Han var vän till Abbe och de träffades sista gången fredagen 14 februari, dagen innan Abbe blev skjuten.
– Jag trodde inte att det var sant. Han ville göra alla glada. Vem skulle skjuta honom? Han var ljuset, det gör ont i hjärtat att han är borta, sade Zakaria Bakal.
De träffades första gången under den korta tiden som Abbe bodde i Motala. Då bodde Zakaria Bakal i Skäggetorp där det spelades fotbollscup. Abbe kom med barn från Motala som han hjälpte med fotbollen.
– Abbe oroade sig mycket för ungdomar i Skäggetorp. Han pratade alltid med dem och sade att de måste ta sin chans, att de ska plugga vidare och vara läkare, lärare, fotbollstjärnor och allt som de ville. Han ville så mycket.