Länge ansågs hjärt- och kärlsjukdomar vara typiskt manliga sjukdomar. Därför gjordes också de flesta patientstudier och läkemedelsprövningar på män. I dag inser dock fler och fler vikten av ett kvinnoperspektiv på hjärthälsa, dock är det fortsatt flest män i de stora studier som görs.
Den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor är inte som många tror cancer, utan hjärtinfarkt. Femtio kvinnor om dagen dör i hjärt- och kärlsjukdomar att jämföra med de tre om dagen i cancer. Många kvinnor kommer till sjukhus för sent. Eller med diffusa symptom som kan resultera i fel diagnos.
– En studie har visat att män som får en hjärtinfarkt ringer 112. Kvinnor ringer 1177, alltså sjukvårdsupplysningen. Den förlängda handläggningen gör att kvinnor i snitt kommer under vård senare än män.
Det säger Anna Holm, överläkare i kardiologi vid US, som forskar kring blödningskomplikationer efter hjärtinfarkt och skillnader mellan män och kvinnor.
Även om hjärtsjukvården tidigare varit ojämlik tycker hon inte att man kan säga att den är det i dag.
– Det finns en ökad medvetenhet och intresse för kvinnoperspektivet i forskningen idag.
Stress och hjärtsjukdom har ett nära samband.
– Studier visar att kvinnors stressnivåer ökar efter lunch, medan männens sjunker. Varför vet man inte.
Hjärtats anatomi är lika hos män och kvinnor, men könen drabbas på olika sätt vid hjärtsjukdom.
– Män får hjärtinfarkt pga klassisk åderförkalkning, medan kvinnor kan ha normala kranskärl men ändå drabbas.
Likaså vet man att kvinnor får fler blödningskomplikationer men oftare av mindre betydelse efter en infarkt. De män som får en blödningskomplikation efter infarkt förefaller ha en sämre prognos på längre sikt.
– Kanske är det så att vi inte underbehandlar kvinnor utan överbehandlar en del män.
Frågorna kring hjärtsjukdom är komplexa och det finns flera olika orsaker till kranskärlsjukdom.
– Det är viktigt att vi individualiserar behandlingen utifrån övriga sjukdomar, men även utifrån ålder och kön, menar Anna Holm.
Likaså när det gäller symptomen vid hjärtinfarkt skiljer sig könen åt. Bröstsmärtor är det vanligaste symptomet, som återfinns hos nio av tio män och hos sju av tio kvinnor, som också kan uppleva en känsla av ångest och oro.
Motion och kost är viktigt, men också gener väl?
– Ja, om man har en eller flera släktingar som drabbats av hjärtinfarkt före 60–65 års ålder brukar man tala om att det kan finnas en genetisk faktor.
När ska man söka akut vård?
– Om du känner ett tryck eller smärta över bröstet, blir kallsvettig eller får en onormal andfåddhet, vid normal ansträngning. I synnerhet om obehaget sitter kvar i mer än 15 minuter då bör du söka akut vård.
Finns det någon grupp ni har svårt att nå?
– Kvinnor, och även i viss mån män, från andra kulturer. Där har vi ett problem att nå ut med information. Det kan röra sig om språksvårigheter, men även om sämre kunskap och medvetenhet om kroppen, rent anatomiskt, vad hjärtat och andra organ gör, och hur levnadsvanorna påverkar organen.
Anna Holm medverkar på måndag på Women in red-kvällen, i Linköping, som firar 15 år. 1,6 & 2,6 miljonerklubben och Kvinnor & Hälsa står bakom arrangemanget. Syftet är att med information varvad med underhållning sprida kunskap om och samla in pengar till forskning om kvinnohjärtat. Och att ge verktyg till ett bättre mående.