Judith Mckenzie, som jobbar som fysioterapeut i Linköping till vardags, har jobbat ideellt i Gambia sedan slutet av oktober. Men resan har inte slutat som planerat. Flyget som hon skulle åkt hem med den 17 april blev inställt på grund av spridningen av covid-19. Nu tror det portugisiska resebolaget Tap som hon åkte dit med att hemresan ska kunna bli av den 6 maj. Men ingenting är säkert.
– Eventuellt får jag bara vänta på att regeringen kommer hit och hämtar oss. Jag jobbar ju inom sjukvården som fysioterapeut men om jag får komma hem vill jag kunna vara behjälplig om det behövs. Jag kan hjälpa sjuksköterskor och undersköterskor om inte fysioterapi är det primära just nu, säger Judith Mckenzie.
Från Maria Leissner, den svenska ambassadören för Gambia som är stationerad i Stockholm, fick svenskarna information om att de skulle anmäla sig i UD-appen "Resklar" och Sweden abroad. Nu har Judith tillsammans med en danska försökt skapa en lista över de som är fast i landet för att kunna rapportera vidare till Sverige. Samtidigt har de tagit kontakt med utrikesministern Ann Linde i rop på hjälp.
– Vi har fått erbjudande av ambassaden att få åka till Frankfurt och Amsterdam på väldigt kort varsel för att sedan ta oss vidare där ifrån hem till Sverige. Då fick vi ett meddelandet klockan 16:00 på onsdagen om att vara på flygplatsen klockan 06:00 morgonen efter och eventuellt inte få följa med. Det har jag faktiskt tackat nej till, säger Judith och fortsätter:
– Resan till Amsterdam skulle kosta runt tio tusen som vi skulle betala till Hollands regering. Sen är frågan hur man ska ta sig hem om man tar sig till Europa som det inte är så himla bra att vara i just nu.
Hur påverkar det här din livssituation?
– Jag känner mig orolig. Jag känner mig lite som Robinson Crusoe fast jag är fast i ett land. Man vet ju ingenting. Det ändrar sig hela tiden och man vet inte när man kommer hem eller om man kommer hem. Pengarna börjar ta slut, men än så länge klarar jag mig. Sedan är jag också orolig över mörkertalet när det gäller corona här. Det är inte alls som i Sverige där det är ordnat och folk i större utsträckning följer restriktionerna.
Judith berättar att ambassader från andra länder har varit i Gambia för att hämta hem sina medborgare. Då fick också andra europeer möjlighet att följa med. Dock var det väldigt få platser med en prioriteringslista där äldre med underliggande sjukdomar och barnfamiljer gick först. Sveriges utrikesdepartementet arbetar i skrivande stund tillsammans med de övriga nordiska länderna på en lösning. En sådan kan vara att en så kallad assisterad hemresa, det vill säga en avgång med ett extrainsatt flygplan, sker från Banjul eller annan ort i Gambia. Sverige undersöker – i dialog med olika flygbolag – möjligheterna att sätta in ett extra flyg. Det är dock resenärerna själva som får betala för en sådan flygresa om den blir av.
– Mitt bekymmer är att luftrummet är stängt i Gambia. Hur kan jag få ut dem från Gambia? Det är där jag lägger mitt krut först och främst. Vi jobbar dygnet runt och jag beklagar verkligen att vi än så länge bara fått i väg cirka 25 personer av minst 150 på de här ströplatserna. Jag hoppas att vi kan hitta något sätt för övriga att komma hem, säger Maria Leissner, som dock inte är beslutsfattaren i frågan eftersom UD har det sista ordet.