Linköpings gerillakonstnär, 50-plussaren i it-branschen, fortsätter att smycka Stångåns omgivningar i centrala stan med sina keramikfigurer.
Sedan 2016 har han i lera skapat fiskare, en fezklädd tidningsläsare, fågelskådare, Ernie, en bortkommen resenär, ett brudpar och andra figurer som han i skydd av lite skymning eller vid okristliga klockslag monterar på brofästena. Via något slags flytetyg får man förmoda. Om han nu inte är spindelmannen också.
En del har försvunnit. Det är oklart om de stulits eller självmant valt att flytta till en annan kommun.
Förra veckan kunde Stångåns flanörer glatt notera hur några cirkusartister dykt upp på samma brofäste under Drottningbron där den allra första figuren av gerillakonstnären, en fiskare i murrig regnrock, sitter.
Han ignorerar de nya grannarna med de lustiga och kulörta utstyrslarna, vänder dem frankt ryggen och fiskar oförtrutet vidare. Får han nånsin napp?
Som vanligt är vår konstnär lite skygg, men svarar ändå lite korthugget på några frågor.
Vad är det här för figurer?
– De är cirkusartister från Amsterdam.
Ah, och vad gör de i Linköping?
– De skulle delta på Stadsfesten, men körde vilse och kom för sent.
Och nu stannar de till nästa år?
– Ja, det verkar så.
Blir det fler figurer?
– Det vet man aldrig.
Nej, men vi Linköpingsbor hoppas. Bor man i staden där den allra första rondellhunden föddes, som senare blev till en hel världsomspännande kennel, så är förväntningarna därefter. Heja gerillakonsten!