Aska bergtäkt, som ligger cirka fem kilometer söder om Linköpings centrum, har använts sedan 1998 och det nuvarande tillståndet gäller till 2021. Dock är nästen hela den tillståndsgivna mängden berg snart bortsprängd.  

Efter en omfattande prövning har nu Mark- och miljödomstolen i Växjö valt att bevilja Svevia tillstånd att fortsätta att spränga sten i täkten i ytterligare tio år. Företaget får totalt bryta 6 miljoner ton berg under den perioden– dock som mest 600 000 ton per år.

Inom det aktuella området finns flera rödlistade fågelarter, som till exempel bivråk, gulsparv, kungsfågel och tornseglare. Dessutom häckar Europas största uggla, berguven, i täkten. 

Miljödomstolen slår nu i domen fast att Svevia måste ta hänsyn till berguven. Företaget hade ansökt om dispens från artskyddsförordningen när det gäller den sällsynta ugglan. Men det går inte domstolen med på. Mellan den 1 februari och den 15 september får inte sprängning, borrning eller slutknackning ske närmare berguvens boplats än 100 meter. Krossning får inte ske närmare än 50 meter från en konstaterad boplats. Vid tveksamheter kring bedömningen ska expertis anlitas. 

Enligt Artdatabanken har beståndet av berguv minskat under 2000-talet, framför allt i sydöstra Sverige och en utredning har visat att berguven har häckat med framgång i bergtäkten både 2018 och 2019. Mark-och miljödomstolen slår därför fast att det inte är möjligt att medge Svevia någon dispens. 

Det är inte bara berguvens bevarandestatus som gett anledning till oro inför den fortsatta täktverksamheten. För att kunna bryta berg i täkten måste Svevia pumpa bort grundvatten. Detta har fått flera personer med fastigheter i närheten att skriva på en protestlista. 

Miljödomstolen gör dock bedömningen att bortledningen av grundvatten inte riskerar att orsaka några skador. Närboende har ifrågasatt den hydrogeologiska utredningen och har gjort gällande att den redan pågående bortledningen av grundvatten har bidragit till sänkta grundvattennivåer. Miljödomstolen ifrågasätter inte denna oro men konstaterar samtidigt att grundvattennivåerna i sydöstra Sverige varit låga eller till och med mycket låga de senaste åren på grund av svår torka. Domstolen noterar även att det inte finns några enskilda eller kommunala vattentäkter inom påverkansområdet, varken i jord eller berg.